Om mig

Mitt foto
Stolt laktoovo-vegetarian, fantasy-nörd och högkänslig hårdrockare. Högaktar Legend of Zelda och tror att fin- och fulkultur är en myt, det finns bara kultur.

fredag, augusti 15, 2008

Husgudar

Reflektor skriver vackert och insiktsfullt om behovet av Joey Tempest. Jag läste den och började fundera. Nu var ju jag för ung för att ha upplevt Europes storhetstid och så, men känslan av att ha en husgud som alltid finns där känner jag igen. I mitt heter han, som trogna bloggläsare vet, Joacim Cans. Den mannens röst är balsam på min själ. Alltid behaglig att lyssna på för det låter så lätt. Ofta har jag hittat styrka och energi i Hammerfalls låtar. Bl.a. peppade jag mig inför intervjun till mitt nuvarande jobb med "The way of the warrior" och inför ett annant ansträngande moment i jobbet hittade jag lugnet i "The fire burns forever". Har t.o.m låtit hans musik talat istället för mig när ett vänskapsförhållande tog slut. Låten "Forever ends" sade det som behövde sägas då.

Varför jag mår bra av Hammerfall och Cans musik? Ja, säg det. Kanske är det budskapet och känslan att vi alla kan hitta dit vi vill, bara vi litar på oss själva och vår egen styrka. Just känslan av att kämpa sida vid sida med likasinnade men inte växa ihop tilltalar mig starkt. I en värld där framförallt media kräks ut negativ energi är de helt enkelt ett ljus av hopp.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hammerfall är sköna så jag fattar vad du menar..
Mina husgudar har nog skiftat lite under årens lopp, men en som alltid hänger kvar är David Coverdale, men så är jag ju en romantiker också haha.

Morrica sa...

Ja, varför mår man bra av Hammerfall? För att de är så rara, tror jag, allesammans. Min egen husgud är allt annat än rar, men han får mig på gott humör när allt är elände, han för mig på ännu bättre humör när allt är bra, och när allt är sådär jämngrått så gnistrar han och visar att där finns färger.

Anonym sa...

Håller med till 100%.
HF är och kommer alltid att vara mitt absoluta favoritband och husgudar :-P tillsammans med Kai Hansen förståss.
"A metal heart is hard to tear apart!!!"