Det finns par som på sin lediga dag åker ut till havet och tittar på solnedgången. Det finns par som åker till konstmuseer och tittar på vacker konst och skulpturer. Sedan finns det sådana som Goron och jag, som går och tittar på zombiewalk.
Det var första året jag gick ut och tittade på walken (så jag slapp skriva ett sådant här inlägg i år). Det var två saker som slog mig. Det första är vilka kreativa zombie-entusiaster vi har. Såg brudpar, servitörer, flygvärdinnor och Alice i Underlandet i odöd tappning. Riktigt fint. Det andra är hur härligt öppna stockholmarna var inför detta. Det var glada människor i alla åldrar som tittade på. När ett par frågade mig vad det var som var på gång blev de glada och intresserade. Människor med inställningen nedan lyste skönt nog med sin frånvaro:
På kvällen drog jag med mig Goron och lyssnade på Collateral Damage. Det var länge sedan jag såg dem men det var kul. Blev till och med pussad av en främmande kvinna (jag vet inte varför men det gjordes med värme och fullt frivilligt). Så efter en kul natt kröp jag och Goron ner och sov.
Om lördagen var dagen för min inre goth och hårdrockare, så var söndagen dagen för min lite mysigare sida. Jag och Goron var nämligen på bokrelease, och inte vilken release som helst utan för boken "Glass åt alla". Releasen hölls i butiken Poplin, och förutom god glass och spännande samtal, så insåg jag att jag kommer att handla i den butiken. De har härliga accessoarer och hårsmycken. Vad sägs t.ex. om lego-örhängen? Dessutom har de en egen modist i butiken =)
Vill ni läsa om glassen kan ni göra det här.