Slut eller nystart?

Helgen som nu har passerat markerar slutet på min semester. Måndag morgon är det tillbaka till arbetet. Nu kommer jag dock inte att komma med de vanliga klyschorna om "saltgruvan", "sommaren är slut" etc. För mig innebär hösten nämligen inte slut och mörker utan nystart. Har också tänkt på första arbetsdagen som ett sätt att få ordning på saker. Då kommer jag att få tider för hur jag jobbar i september. Jag vet hur jag kan boka in saker.

På lördagen fick jag iallafall smaka sommar. Goron och jag tog med oss Nystan och drog till Sjöhistoriska på vikingamarknad. Det var soligt och fint och tälten var uppslagna precis bredvid vattnet. Nystan fyndade en vacker garnhärva färgad med krapprot och jag köpte pärlor till mitt frej-halsband. Träffade dessutom min vikingavän Enhärjaren, som var där och visade stridskonst. Alltid kul att titta på-dessutom var publiken väldigt trevlig och hakade på. Extra coolt att vikingarna landsteg med ett skepp.

När vi hade fått vår beskärda del av vikingar for vi till gamla stan, där Nystan tog tunnelbanan hem och jag och Goron dök in på SF-bokhandeln där jag köpte "Merlin" och så norska skräckisen "Thale". Sistnämnda  tog vi med oss till Do och Lady Glatem, där det blev fika, filmkväll och dåliga fiskordvitsar . Vad mer kan man behöva?

Helgen har dock inte enbart varit glittrande och sorglös. I fredags tvingades jag att avliva min sista kvarvarande akvariefisk. Så nu är jag för första gången på tio år fisklös. Men detta gör också att jag kan byta ut mitt akvarium, som börjar bli gammalt. Planerar att skaffa ett nytt, och fylla det med nya fiskar. Har haft akvariet sedan 1995, så det är en era som avslutas och en ny som tar vid.

Slut på semestern och fisklös, som ni hör går detta med slut och nystart som en röd tråd genom helgen. Så med några kloka ord om hösten så går jag in i en ny vecka.

Sensommaren

Detta med att vänta på telefonsamtal. Jösses i Brommaplan vad det täpper till energin, i alla fall min energi. Jag blir sådan att jag blir handlingsförlamad. Ibland slår det dock åt andra hållet. Då gör jag saker som det vore jättejobbigt om det ringde mitt under. Slår aldrig fel. (Tips till er tjejer, det fungerar på röda veckan också).

Min blogglust har varit lite på semester senaste tiden. Sedan kan det bero på att Goron har varit här mycket och då spenderar jag hellre tiden med honom. Kan säga att nu börjar jag vädra nystarten som kommer i augusti. Många tycker att detta är en deppig tid när sommaren är slut, men jag tycker att det är lite skönt-känslan av lite sensommar kvar och ändå börjar rutinerna komma tillbaka. 

Har haft en liten dipp i humöret, sådant kan ju hända när man slappnar av, men börjar långsamt komma tillbaka. 

Till Kolmården-utan att bli inlåst ;) *bildbomb*

Världen börjar antar något klarare färger-även om jag bitvis har varit trött första semesterveckan. I förrgår så tog jag och Goron och åkte till Kolmårdens Djurpark. Tillsammans, bara han och jag. Vi gillar båda två att titta på djur så därför passar det som hand i handske. Jag hade dessutom inte varit där sedan Göran Persson var statsminister, men har många fina barndomsminnen därifrån så det var kul. Att åka tillbaka till sådana ställen kan vara vanskligt men den här gången blev det bara bra.

Jag har alltid uppskattat djurparker, men har blivit lite mer kritisk med åren. På Kolmården har dock djuren det bra vad jag kan se. I den bästa av världar skulle djuren kunna vara fria och inte behöva djurparkers insatser, men i den värld vi lever i behövs dem. Vissa djur, som visenten och davidshjorten, existerar i frihet resp. överhuvudtaget tack vare djurparker.

På en punkt är Goron och jag ruskigt lika. Går vi på djurpark vill vi se alla djur-från små fiskar och sköldpaddor till elefanter. Många spännande djur såg vi också. Vårt sätt att säga att vi uppskattar ett djur är att säga att vi vill ta hem det. Så jag fick (på skoj) förklara för Goron att hans katter nog inte skulle uppskatta sällskap av en nubisk get eller elefantkalv, och han fick övertala mig att det blir jobbigt att ha 8 svarta minigrisar eller eketorpssvin i lägenheten. Det är inte svårt att uppskatta en prickig gris =)

Bevis för hur mysigt vi hade, inte ens regnet kunde rubba vårt goda humör.

En kärrsköldpadda som simmade fritt i en damm. En gång i tiden fanns dem ända upp i Danmark och Sverige.

Det är läckert att se trubbnoshörningar ströva omkring på en savann bland svenska tallar.

Den redan berömda elefantkalven (född 27/7) strövade omkring och upptäckte stora världen och tyckte att allt var spännande innan han somnade. Extra fint, det är inte mamma han sover under utan den andra honon i den lilla flocken. Man skulle kunna kalla henne gudmor :)

I dammarna runt aporna simmar både gräskarp och vanliga karpar. När jag tog en bild på den här skönheten skrattade Goron och sade "Du åker till Kolmården, betalar 400 kr i entré och tar kort på en fisk du kan se i den lokala zoo-affären" Jajemän, sådan är jag =)

Min semester

Min andra omgång semester (den första var runt Sweden Rock) började idag. Nu stundar tre veckors vila. Det kommer inte att bli några stora resor och festande dygnet runt. Det kommer inte att bli några bilder med rosévin i solnedgång till Instagram.

Min semester kommer istället att handla om att göra allt det där roliga som inte riktigt hinns med när jag jobbar samt att bygga nya rutiner. Har tränat mer förra veckan än vad jag har gjort under de senaste månaderna och jag har pass inbokade. Jag och Goron hinner träffas på vardagar och vi ska göra en dagstur till Kolmården i veckan. Det ska bli härligt.

Det blir en semester full av smålyckor-precis som jag vill ha det.

Vikingafestival på Stallarholmen

Jag och Goron åkte på vår första dagsutflykt tillsammans helgen som var. Målet för resan var Stallarholmens vikingafestival. Har hört berättelser om Stallarholmen i flera år från mina vikingavänner, och det är en del av mitt liv som jag vill att Goron ska ta del av. Bara bilresan dit var mysig. Jag gillar att åka bil (Nu ska jag lugna miljövänner och mitt eget miljösamvete, jag tycker att det är minst lika skönt att åka tåg). Väl där så började vi med att gå och titta på uppvisningen i stridskonst som redan hade börjat.

Jag är så imponerad av de som håller på med den här typen av stridskonst som hobby. Många av de gör sina kläder och sköldar själva. Titta dessutom på bilden där uppe. Sköldarna väger c:a 4 kg. Entertainers är de också. Det är mycket glimten i ögat och publiken får hjälpa till att återuppväcka kämparna. Efteråt fick alla barn (även de som fyllde 32 i maj ;D ) känna på vapnen. Åh, vad jag önskar att sådant här hade funnits när jag var barn.

Träffade flera trevliga vikingavänner också. Dragonlady var där och hade försäljning av sin konst. Köpte en jättevacker blyertsteckning av en vikingahjälm som jag ska rama in och ha i sovrummet som en symbol för att här lägger jag av mig rustningen. Det blev en del annat inköpt också, även om jag försökte att tänka på långsiktiga saker. Smycket på bilden ovan till exempel. Det är Frejs skära. Från början tänkte jag bära den i en silverkedja, men ju mer jag kikar på den, desto mer lutar det åt att jag kommer att göra ett halsband med vikinga-influerade glaspärlor. Skäran är ju en symbol för välstånd och fruktbarhet, men naken i vår moderna tid uppfattas den nog tvärtom.

Jag är stor vän av Steviks smycken, och har nu kompletterat min Jera-runa med en ring. Jag är svag för växtmönster, och den magiskt vackra blå färgen, som tyärr inte låter sig fångas på bild. Det blev också ljuvlig hemkokt fudge från Iduna, vilket jag kan rekommendera varmt, en CD från bandet Kalabalik, deras musik gör mig så glad samt två ruskigt vackra glaspärlor. Köpte dem av en underbar isländsk dam. Nämnde att om jag hade förstått så hade jag bett hennes tala isländska för att det är ett sådant vackert språk. Då frågade hon mig på isländska om jag hade varit på Island =)

Avslutar med en video där bandet Kalabalik spelade 2012 på Stallarholmen. Jag hoppas och tror att jag kommer tillbaka 2014.

Midsommar och nördkärlek

Jag gjorde något som är att svära i kyrkan i Sverige-jag jobbade på midsommarafton. En lång men bra dag, midsommar är inte min favorithögtid så att jobba då känns okej jämfört med andra högtider. Jag ordnade dock till det väldigt fint, Goron hämtade upp mig när jag jobbat färdigt på kvällen och åkte hem till mig. Tack vare en kort utflykt för att titta till hans katter så ville och kunde han stanna hos mig hela helgen.

I den wiccanska traditionen kallas midsommar Litha och handlar bl.a. om att lösa alla band och lite kärleksmagi också om man känner för det. Det kändes som att jag löste banden lite i och med att jag bjöd in Goron i mitt hem för första gången. Jag har ju bott själv i tio år och även om jag gillar att bjuda hem folk, så tycker jag att det är ganska skönt när de går hem också ;) Därför var det häftigt när det kändes jättenaturligt att ha Goron hos mig. Vi gjorde inget speciellt, vädret var ostadigt så vi stannade hemma och hade det mysigt. Fredrik hade med sig Wii och vi spelade "Skyward Sword", senaste Zelda-spelet. Jag är läskigt bra med svärdet enligt Goron :) Sådant gör en Zelda-nörd glad =)

På söndagen åkte vi till Kista och kikade på reorna. Goron köpte en ny tröja (han vågade lyssna på mig och köpte en mörklila) samt två par nya skor till honom. Jag blev varm i hårdrockshjärtat för att han lyssnade på mina smakråd. Skopunkten har dessutom ta 3 betala för 2 så han bjöd mig på ett par skor.
Vi åt mex-mat också innan vi åkte hem.

Hemma hade jag tvättstugan och det gick jättebra. Goron följde med mig ner och hjälpte mig att bära också. Det är en av de saker som är så härligt med vår relation, att det finns plats och tid för vardagssysslorna. Har jag honom på besök så kan jag gå och slänga återvinning eller tvätta. Det är skönt att slippa förställa sig :)

Sweden Rock 2013-sista dagen

Sista dagen på Sweden Rock 2013. Jag var som jag skrivit tidigare trött, och började känna att det var dags att bejaka andra aspekter av mig själv än hårdrockaren. Missförstå mig rätt, jag älskar att se band jag nog inte hade fått se annars och att kunna koppla av på festivalen, men att sova för lite och att i mörkret både undvika att halka på slängda tomflaskor (och ibland människor som  däckat), samt den konstanta mattan av ljud- och synintryck, och så alla som går in i en. Mot slutet känner du dig mer eller mindre som en Ikea-möbel. Med detta sagt, off we went.

Första spelningen var coverbandet Rockklassiker All-Stars. Vi blev lite sena men jag hann iallafall se det jag ville, nämligen Nanne Grönvall och Joacim Cans. En del kanske tycker att det är lamt (hörde någon i publiken muttra det), men jag gillar att lyssna på covers sista dagen på Sweden Rock. Dessutom har Nanne Grönvall varit en av mina favoritartister sedan tonåren, och Joacim Cans är Joacim Cans. Han såg väldigt fräsch ut dessutom.

Efter att ha lyssnat på denna gick vi iväg och lyssnade på Tankard. När jag hörde tanken, ett band som med glmten i ögan som sjunger om öl, men det var inte min likör för fem öre. Efter några låtar gick vi och kollade lite Levellers innan vi gick vidare till Bloodbound. Sistnämnda var en av de stora positiva överraskningarna för mig. Inte nog med att de var taggade och verkligen verka gilla att vara där, de körde en väldigt bra blandning av nytt och gammalt. Det var nästan synd att behöva slita sig från dem, men jag ville se Civil War i sin helhet. Hade tänkt att stå och röja på dem, men det var knökfullt framför dem och hemskt nog så var jag trött i kroppen. Så jag satte mig och lyssnade och det gick bra det mer. En bra spelning som helhet, ska bli väldigt kul att se vad de kommer att kunna göra när de blivit mer samspelta.

På kvällen såg vi Accept och de gjort en av de bättre spelningarna på hela festivalen-dessutom är det omöjligt för mig att inte gilla dem-hälften av mina favoritband har sagt att de har Accept som influenser, och den andra hälften har säkert också haft det. Kul att de är så vitala trots att de inte är några dunungar.

Efter en sista tur till den parkerade bilen så kom vi tillbaka. Vi hade egentligen tänkt att titta på Skid Row men blev kvar vid Rush, för att de var kul helt enkelt. Så vi blev kvar och jag fick en mycket efterlängtad mugg te. Råkade se Daniel Mühr från Civil War, så jag gick fram och berömde honom för spelningen och sade att det ska bli kul att höra mer. Han blev glad och svarade att det skulle bli kul att spela mer.

Sista punkten på programmet var Avantasia. Vid detta laget var jag riktigt trött, men tro mig, man vet att ett band är bra när du står kvar och lyssnar, trots att du har ont i fötterna och gråter. Det är jag glad att jag gjorde, för Avantasia är verkligen är ett grymt band.Vadnringen tillbaka var dock ett lite h*vete för mina trötta fötter.

Dagen efter var det dags att åka hem. Mina vänner spelade musik, men då var jag ganska mätt på hårdrock så jag satte i öronpropparna och vilade på vägen hem i bilen.

I nästa inlägg kommer jag att skriva om vad jag lärde mig på denna Sweden Rock. det blir tips på hur du får din festival att flyta bättre.

Sweden Rock-Fredagen då festivallivet började kräva sin tribut

Sweden Rocks tredje dag, och dags att bege sig in. Det blev lite sovmorgon innan vi gav oss och såg morgonen första band, Firewind, ett grekiskt band. De var överraskande bra, speciellt deras cover av "Maniac" från Flashdance. De var också det första av två utländska band som skojade på temat långhåriga killar.


Nästa band på schemat var det som skulle bli ett av festivalens höjdpunkter-tyska Axxis. Jag upptäckte dem i bilen på väg ner, men de var riktigt kul. Bra musik och det var länge sedan jag såg ett band ha så genuint roligt på en scen. De höll mellansnack på svenska med hjälp av fuskpapper, och tog upp en liten grabb på scenen och lät honom spela trumma och tamburin-han var grym.

Axxis gjorde att jag missade början på Doro, men jag är inte särskilt förtjust i Festival Stage och det var skönt att sitta ner och vila fötterna och kolla in henne på storbildsskärmen. Grymt kul att hon spelade "Metal tango" =)



Efter Doro så gjorde jag något roligt-jag träffade Grimgoth i egen hög person! Grimgoth, eller Chrille som han egentligen heter, ser ut att vara huggen i granit men är i själva verket ruskigt trevlig. .Vi var överens om att det var kul att få ett ansikte på varandra.

Därefter lyckades jag och mina vänner missförstå varandra så att jag fick vänta en halvtimme. Och känner man sig ensam på Sweden Rock känner man sig riktigt ensam. Vi hittade varandra till slut och gick och tittade på Saxon. Biff är fortfarande en väldigt cool frontman, t.o.m när han är lite förkyld. Rycktes dock inte med lika mycket som tidigare Saxon-spelningar men det berodde mer på mig än på Saxon tror jag. Är ju lite känslig för intryck och det får man så att det räcker och blir över på festival. Vi hann se några låtar At the gates också och jag lyfter på hatten för hur de lyckades få med sig publiken-det var en fröjd att se.

Kvällens headline och sista band var Europe. Ett band som jag gillar men sist jag såg dem så var det sådär, bl.a. beroende på en konstigt organiserad setlist. Lite samma sak hände på Sweden Rock. Giget var utannonserat som stort 30-årsfirande, och så börjar bandet med tre låtar från nya skivan. "De dödade sin egen spelning" konstaterade Alvfursten krasst. Jag gillar Joey Tempest som vokalist och låtskrivare, men hans mellansnack har aldrig varit bra. Nu är jag för ung för att ha varit med när Europe slog igenom, men jag vete sjutton om Europe är rätt band för att muttra att de inte är accepterade av etablissemanget.

Efter en knapp timme var grabbarna trötta och jag var trött i huvudet och hade ont i fötterna, så vi begav oss till bilen och den näst sista festivaldagen var slut.

Sweden Rock-den fullspäckade nationaldagen när CrimsonAnna mötte Tony

Dag två på Sweden Rock och vi gav oss iväg. Pga bilkö missade vi Raubtiers tolkning av nationalsången-hörde den dock i efterhand och den var riktigt bra. Raubtier var bra som helhet, det är skön festivalmusik.



Efter Raubtier var det dags att bege sig till Festival Stage för att se det enda bandet från Crimson Four som medverkar på årets festival-Sonata Arctica. Som helhet en bra spelning, även jag hade hoppats på att se några överraskningar i setlisten (undrar ni hur den såg ut kan ni kolla på fotot här).

Efter Sonata Arctica blev det lunch. Mer om Sweden Rock hittar ni i min matblogg. Inga vansinnigt intressanta band så grabbarna gick och shoppade medan jag gick på signering på Sonata Arctica. Pratade lite med människor i signeringskön. Hamnade i glappet mellan Survivor och Sonata så jag pratade med Survivor-fansen som var mycket trevliga. Tyvärr fick ingen av de tillfälliga gästerna gästerna i mitt liv chansen att få signerat av Survivor men för mig gick det bättre. Lyckades få en skiva signerad av dem och passade på att göra något jag har velat göra i flera år-jag tackade Tony Kakko för att hans musik har varit till stor hjälp under jobbiga tider. Signeringar är en konstruerad situation (hur ofta sitter du vid ett bord och skriver din namnteckning till människor som går förbi?) men Tony gjorde det bästa av det.

Det blev lite Status Quo också. Det är ju lite mysrock, på något sätt så är ju Status Quo en del av svensk folksjäl. Det var okej, men låtarna är så lika att det inte är något man behöver höra jättelänge. Vi kilade iväg till Rosenlunds camping, där vi mötte upp två av Alvfurstens vänner. Riktigt sköna typer som bjöd på bag in box-vin och hembakt nässelbröd.

Nässelbröd och vin kändes som en bra upptakt till nästa band, Amon Amarth. Mäktigt med ett stort vikingskepp på scen och statister klädda som vikingakrigare. Hård musik men ganska skönt ändå, lite som en skrubb för själen. Mitt i spelningen upptäckte Alvfursten att Jaggernaut spelade på Rockklassiker-scenen så vi kollade in de sista låtarna med dem, ett band jag hörde för första gången och definitivt ska kolla upp igen. Vi gick tillbaka till Amon Amarth.

Efter vikinga-metal var det dags för Kiss. Ni är nog många som är nyfikna på hur det var. Det är ju lite häftigt med så mycket pyro, fyrverkier och videovägg. Samtidigt, det är så mycket ren rutin i framträdandet, och lite opersonligt. Så vi såg en timme och sedan gick vi till bilen-och den späckade torsdagen var slut.

Sweden Rock Festival 2013-resan ner och första dagen

Jag kom iväg på Sweden Rock Festival i år =) Det var min andra festival och den blev annorlunda mot den första men den blev bra. Jag ska berätta mer.

Denna gång blev det bil ner till Norje. Jag, Alvfursten, Alvfurstens lillebror och hans sambo var det som delade bilen. Utan större problem så kom vi ner till området. Vi hivade av lillbrorsan och sambon på "gris-campingen" och sedan åkte vi till en av Alvfurstens vänner där vi skulle bo. Vi bodde nämligen inte på festivalområdet. Jag kommer att återkomma till vad det fick för konsekvenser senare. Det var både plus och minus.

Vår värd hade "bara" 3-dagarsbiljett och torsdagen var full av band så vi nöjde oss med att se två band-Sister Sin och delar av Sweet. Sister Sin var riktigt bra, tyckte till och med Alvfursten som var lite skeptisk och Sweet var lite mysiga.

Därefter åkte vi hem och hämtade krafter inför den kommande, fullspäckade nationaldagen.

Sommarpratarna ur ett metalperspektiv

Så har listan på årets sommarpratare presenterats. Som alltid en stor "Gott och blandat"-påse...med få lakritsbitar, för det har ni ju lärt er att hårdrockarna är lakritsbitarna i livets "gott och blandat"-påse. Det blir Joey Tempest som för föra hårdrockarnas fana i detta sammanhang. Kan säkert bli intressant, men eftersom det kommer en sommar nästa år också, (om inte Ragnarök hinner emellan ;) ), så har jag tagit mig friheten att komma med några förslag

• Peter Tägtgren (Hyprocisy, Pain)-att göra en liten studio utanför Ludvika världsberömd att är en god historia. Jag vill också veta hur man kommer på ,och genomför, idén att spela alla instrument själv i sitt projekt. Anders K Gustavsson på dt.se föreslår honom som deltagare i "Så mycket bättre" så varför inte både och?

• Joacim Cans (Hammerfall)-"Har hon petat in Cans igen?" tänker ni nu. Jag skulle dock vilja höra hans tankar om detta med hårdrockares mångsidighet och att vårda sitt varumärke. Som bonus är hans röst behaglig att lyssna på, och det är skönt i hängmattan.

• Ingolf Persson (grundare av Sweden Rock)-Så här i festivaldödens tid så vore det intressant att höra hur han ser på festivalernas dåtid och framtid. Något rätt har ju Sweden Rock uppenbarligen gjort ;)

• Joakim Brodén (Sabaton)-Här vill jag inte bara höra om framgångssagan Sabaton, han har också i intervjuer pratat om detta med låttexters tema, ett ämne som jag tycker kan vara intressant att ta upp oavsett vilken musik du gillar. Mannen är dessutom en citatmaskin.

Har du några förslag på Sommarpratare med hårdrocksanknytning?

Firandet av XXXII-dagen

Så kan jag nu skriva min ålder XXXII med romerska siffror. Det roligaste med att fylla år som vuxen är fortfarande att se alla som bryr sig och skickar en liten hälsning. Det kändes riktigt bra att se. Känner mig vuxen på riktigt eftersom jag utan knot accepterade att jobba på födelsedagen och att jorden inte snurrar runt mig trots att det är min dag.

En present jag hade kunnat vara utan var att jag sov dåligt på natten men jag klarade av att jobba iaf även om jag var trött som en sarkofag. Goron var en ängel och frågade om jag ville köra hemlagat och soffmys istället för originalplanen att äta ute men jag sade att nej, det sparar vi till helgen. Har haft lite blandade känslor inför denna födelsedag. Nämnde ingenting om det i bloggen då, men förra årets födelsedag grumlades av att det var då det jobbiga med mormor började på allvar. Så det kändes viktigt att födelsedagen blev positiv.

Det blev en positiv födelsedag =) Goron plockade upp mig på jobbet och efter att ha bytt om snabbt så åkte vi till Hermans restaurang i Stockholm och åt vegetarisk buffé. Jag gillar Hermans fantastiska mat, och personalen var mycket trevlig, men det är lite mycket spring och sorl ibland, vilket i och för sig är positivt, då det beror på att restaurangen är populär. Mums var det iaf och jag kommer att komma tillbaka.

En riktigt bra "present" var att jag hade bestämt för att äta något sött efteråt, men när jag hade ätit klart så var jag inte sugen. Otroligt för någon som mig, som lätt blir sötsugen. Det kändes väldigt skönt, så jag nöjde mig med en kopp yogi-te och en liten bit choklad på vägen hem. Jag tänker inte ropa hej, men det kanske finns hopp om en balanserad relation till sött.

Så avslutades min 32-årsdag, i det skimrande gränslandet mellan vår och sommar.

Helgen

Helgen kom, välbehövd. Kan säga att det hände inte så mycket på lördag för- och eftermiddag. Goron var på ishockey så jag hade dagen för mig själv. Jag var ganska nöjd med det, perfekt balans. Fick dock inte mycket gjort eftersom den här veckans flöde av negativ energi gjorde att jag var galet trött. Passade på att för första gången på säsongen dra på mig klänning. Ett bra beslut, Goron var nästan knockad när han hämtade upp mig. Till Death Mountain (Gorons hem om ni undrar) och läge för mys.

Har inte gjort särskilt mycket spännande. Har myst med Goron och köpt en ny tvättkorg på Ikea, men det är ungefär det som behövdes för att energinivåerna ska kännas okej igen. Det är nog framförallt mysets förtjänst ;)

Fick lite sommarkänsla idag. Kan ju se fram emot första sommaren med Goron och också en sommar som, till skillnad från förra katastrofsommaren, ska bli positiv. Och det är mindre än en månad kvar till Sweden Rock=)

Sommarvärme och kärlek...

...kan göra en förälskad hårdrockare lite dagvill. Det är faktiskt imorgon (9/5) som jag och Goron firar tre månader, men kärleken är densamma och det är det viktigaste =)

Imorgon, kära läsare, ska jag blogga om...er =)

30-årsfest hos Alvfamiljen

Festen hos Alvfamiljen var precis så trevlig som jag hade förväntat mig. Tyvärr var inte vädret med oss (prognosen sade fint väder fram till samma dag, då det blev regn) men vi hann iaf grilla maten innan regnet kom. Vi gäster blev förövrigt väl trakterade, inte bara med god mat utan också med bra musik och trevligt sällskap, inte minst från Lillalven, som gick omkring bland gästerna fram till läggdags och var en liten glad solstråle.

Musikquiz blev det också, och mitt lag som inte bara var ett av de minsta, utan också det enda med bara tjejer i, vann med minsta möjliga marginal-1 poäng. Vi vann, förutom äran, en ask geisha som vi delade med övriga deltagare. Roligast var dock den lilla extra-tävlingen efter quizet där vi, med utgångspunkt från ett skivomslag, fick spåna fram låttitlar utifrån bilderna på kort tid. Vi klarade 15 på Sonata Arcticas "Silence". Hur många klarar ni?

Alvfamiljens hem ligger långt från det Crimsonska huset, så jag blev erbjuden att sova över. Det gjorde jag och som tack för fest, nattlogi och frukost så hjälpte jag Alvfurstinnan att städa upp efter gårdagens eskapader. Det var mycket roligare att torka av matbordet där än hemma, eftersom Lillalven passade på att leka tittut med mig samtidigt. Klart att jag bjuder på det:) Hon kittlade mig också under fötterna och det var en övning i självkontroll. Jag kan bli ganska vild när man kittlar mig och vill ju inte skrämma lilltjejen genom att sparka till henne eller skrika som ett överfallslarm. Dessutom var hon väldigt söt när hon skrattade med hela ansiktet.

Jag kan ärligt säga att den enda nackdelen med Alvfamiljens fest var att jag fick sommarens två första myggbett.

Maghognyhår och högsommartid

Jag brukar säga till min frisör "It's only bloody hair anyway" men det är häftigt vad det gör att gå och klippa sig. Klippte mig igår och lät till och med min frisör raka lite av underhåret i nacken. Färgade håret med Tints of Nature hårfärg så nu har mitt hår gått från trött, brun och utvuxen till en Joan Jett-influerad frisyr (lite elegant rockig) och med en hårfärg i det skimrande gränslandet mellan brun och vinröd. Lite mer jag :)

Kvällen spenderade jag med vänner i en nyvunnen bekantskaps (via Do Glatem) urläckra lägenhet. Vi snackar snygga band av Edgar Allen Poe i bokhyllan, mycket rött och svart och som en balans-värdinnans My little pony-samling (jag som gillar kontraster jublade). En trevlig kväll, även om den blev lite kortare än väntat.

Detta är min toksociala helg så ikväll så ska jag dyka upp hos Alvfamiljen och njuta av härliga kreativa människor (både värdpar och gäster). Jag börjar hitta in i sommar- och semesterkänslan nu.

Slutligen, kolla in den här mexikanske killens porträtt av Sabaton. Det blir inte mer art of war!

Elvish medicine 2012

De tuffa veckorna har satt sina spår. Det tar lite tid att rensa huvudet från jobb-tankar och ställa om till ledighet och att få vara sin egen men det får ta den tiden. Något jag är mycket tacksam för är att jag har riktiga vänner som trots mina oregelbundna arbetstider och att jag inte är den bästa på att höra av mig, inte glömt mig utan tvärtom kommer ihåg och bjuder in mig.

Denna veckan bjuder på två saker som jag ser fram emot-30årsfest för Alvfursten och en balkonginvigningsfest. Två väldigt olika fester men båda kommer att bjuda på precis de energier jag behöver. Det lär bli en hel del power metal på 30-årsfesten-Alvfursten och jag är dess stora förkämpar i bekantskretsen. Balkonginvigningen går mer i kreativitetens, vegomatlagning och fantasyns tecken. Hoppas att värdinnans vackra Blomman för dagen öppnar sina klockor för oss.

Sommar-social

Jag har varit sociala Sickan denna vecka. Har träffat Tatuerings-modern och mumsat galetter, varit på kusinträff (vi var 4 av 6 kussar samlade och bestämde att vi ska ta med hela gänget på Gröna Lund. Jag kommer att följa med för sällskapet men kommer nog inte att åka något). Har också brutit eremitlivet så på midsommardagen bjöd jag hem Do och Lady Glatem på middag. Deras sällskap är alltid skönt-och jag fick en sporre att bjuda in folk oftare. Som avslutning träffades jag och Icka-det var länge sedan. Vi hängde på Centralen medan hon väntade på tåget.

Idag hurrar vi för Emppu Vourinen i Nightwish som fyller 34 år idag. Bloggen firar med en sång som passar både det och alla härliga vänner jag har träffat i veckan. "Mighty wings" med Brother Firetribe, Emppus andra band.

*Bild från Nightwish.com

Till alla soldyrkare och kräftor



Nu när solen tar och det är frestande att lägga sig på valfri terass eller gräsplätt. Ta er tid att titta på denna film först. Det är viktigt.

Sommarens kval

Katta kvack har skrivit ett inlägg som tål att upprepas, om alla oss som inte tycker att det är livet på en pinne att ha picknick eller bada VARJE DAG. Det är det som gör att jag inte känner mig hemma i sommaren, den här pressen att sola, bada och vara konstant glad. Jag är inte jätteförtjust i något av det. Framförallt är ju det härliga med sommaren att saker och ting är enkelt-du behöver inte ta på fyra lager kläder för att gå ut och du kan strö lite fetaost på blandade färska grönsaker och kalla det middag:) Min plan är att denna sommar ska bli just avspänd. Det finns tid till både filmkvällar och picknick:)