That's the art of live!

Gårdagen gick helt och fullt i Sabatons tecken och påbörjades på Sound Pollution i Gamla Stan där kön ringlade utanför dörren redan när jag kom (vilket troligen beror på att lokalen är liten och de släppte bara in några få i taget). Hade dock gått om tid så jag hann prata lite med lite skönt folk i kön. Studerade folk och massor av s.k "vanligt folk" stirrade på kön men ingen vågade gå fram och frågade vad som var på G. Till slut blev det min tur. Hade tänkt köpa "Metalizer" (enda skivan jag inte har) men den var slut så det fick bli en singel istället. Bandet visade sig vara ett gäng goa och rara dalmasar som inte glömt var de kommer ifrån. Nämnde för Joakim Brodén, sångaren, att de är det band jag har högst respekt för som live-band. Är extra glad att jag sa det eftersom det visade vara hans 28-årsdag:) Vill också lyfta på hatten för Sound Pollution för ett snyggt arrangemang.

Hade några timmar mellan gig och signering så det blev hem och äta en tallrik gröt och gosa med katterna. Hamnade långt fram i kön och lyckades få en bra plats. Hann handla en snygg girlie med. Köper inte raka t-shirts längre för jag använder dem inte men här hade jag två snygga att välja på-en med silvertryck och en med "klassisk" logga och ryggtrycket-"The art of metal". Jag är tjejen som vill ha mycket tryck för pengarna så jag gick på den med ryggtryck. Hann dessutom skaka tass med CC vars blogg jag gärna läser innan allt började. Höll på att bli bortgift med en kille som kände två tjejer jag pratade med i kön-men jag är fortfarande unbent, unbowed, unbroken!

Förbandet, H.E.A.T, var okej men inte min påse riktigt. Ska inte gå för hårt åt sångaren som hade problem med pumpen enligt egen utsago, men han kändes som den minst karismatiske i bandet. Dessutom kändes deras sköna men lättviktiga musik inte riktigt som rätt uppvärmning inför Sabaton, the swedish warmachine. Men onjutbart var det inte. Kommer inte gå och köpa en skiva, kommer nog inte betala för att se dem men om de dyker på t.ex. en kryssning kan jag tänka mig att gå och kika.

Huvudbandet var verkligen ingen besviken-de dundrade igång med "Ghost divison" (jag gissade rätt-har blivit ganska bra på att gissa inledningslåt) och körde vidare med mäktiga "The art of war". Publiken var fantastisk och jag har aldrig sett en sångare se så genuint lycklig ut på en scen. Hela spelningen var en brutal svettig njutning-och jag hörde på mig själv när jag jag sjöng med i "Primo Victoria" att jag var i extas.

Sabaton är fortfarande bandet jag har högst respekt för som live-band och efter gårdagen seglade de upp jämsides med Hammerfall. Har dessutom en ny favoritsångare. Vad är det med mig och dala-födda sångare som heter Joakim?;)


Sabaton-"Cliffs of Galipoli"

*Rubriken hittade jag på en Sabaton t-shirt. Tycker den passar bra