Mitt bästa år-sammanfattning av februari

Temat för februari var "Min nya vana". Min vana var att packa ihop matlåda och liknande till kvällspassen i god tid. Hur har det då gått? Jo det har gått bättre. Tiden rinner fortfarande iväg alldeles för fort innan jag ska iväg till jobbet men det är en helt annan femma.

Ett mål som går framåt, men men små små myrsteg, är detta att laga mer mat från grunden och att ta hand om den mat jag har köpt hem. Igår så tog jag hand om alla jordärtskockor som invaderar min grönsakslåda och gjorde en spännande asien-influerad sallad. Den kommer att dyka upp i min matblogg.

Lite kräftgång är det för kärleken. Inte till Goron, den är stark, men till mig själv. Det är tyvärr lite mycket komplex och negativa kroppstankar just nu. Ironiskt nog så mår jag som bäst i min kropp när jag tränar. Inte på ett ytligt sätt, utan för att jag ser vad jag faktiskt kan använda kroppen till. Och i umgänget kör jag slalomåkning, för detta med att diskutera och värdera sin kropp hade jag hoppats att vi skulle lämna på 1900-talet.

Övriga punkter är det status quo på.

I nästa inlägg presenterar jag målet för mars.

Har du någon målsättning för året? Om ja, hur går det för dig? Om nej, varför inte?

En måndag av friktion och försoning

Ny vecka och en jobbdag. Idag var första dagen jag kände vårkänsla på allvar. Ganska rolig ironi är att mitt "Vårkänsla"-te tog slut just idag. Annars har det var lite friktion idag. Fick två jobbiga brev när jag kom hem. Ett som kommer att innebära pappersarbete, och ett om att ventilationen i min lägenhet ska inspekteras nästa vecka (rutinkontroll), vilket blir en del möbelflyttande och annat praktiskt jobb. Ingen av dem är ohanterliga, men när båda kom på samma gång så blev det lite mycket på en gång. Dock stolt, för några år sedan hade jag legat i en snyftande hög, nu lade jag upp en plan för hur jag ska hantera detta de kommande dagarna.

Med de två breven nätt och jämnt smälta i huvudet, så var det skönt att ta sig till yogan. När jag väl hämtat ut min biljett upptäckte jag att instruktören vars yoga jag inte uppskattar vikarierade. Det var då jag insåg att universum bestämt sig för att ge mig mig friktion idag. Tanken som for genom huvudet när jag låg på yogamattan blev "Ja, ja ska det vara på det viset så får det vara en friktionsfylld dag då". Kunde ju inte lämna yogan när jag ändå var ombytt, det vore ju suspekt och dessutom lite mobbingaktigt, så jag bestämde mig för att kämpa mig igenom yogapasset.

Kämpa visade sig vara helt fel ord. Jag vet inte om det var jag som hade rimliga förväntningar eller om instruktören har ändrat sitt tillvägagångssätt, men det var ett riktigt bra pass. Till och med "hunden", en yoga-position jag har ett elände med, gick bra. Passet var jätteskönt och jag kunde faktiskt (nu bör nog ni som är flum-allergiska stänga den här bloggen) känna energin och öppnandet av sinnet. Mycket skönt. All "skräp-energi" som sätter sig i kroppen på mig när jag blir frustrerad, irriterad eller dränerad försvann. Kände hur jag samlade energi för kommande vecka. Vem vet, jag kanske t.o.m vågar mig på ett av instruktörens ordinarie yoga-pass?

Veckans välmående med progressiv powermetal

Lång dag på jobbet idag och dessutom omställning i och med snön som föll. Min hjärna hade hunnit ställa in sig på vår och mina fötter börjat tänka på att det finns ett liv utanför Dr Martens. Men men,efter pizzamiddag med Goron så tog jag itu med veckans välmående, att lyssna på en av de skivor jag har köpt och inte hunnit lyssna på. Det var väldigt skönt att stänga av tvn och lyssna på musik istället. Det kommer att bli skivlyssnande som veckans välmående nästa vecka också.

Jag är sist på bollen, men kvällen CD blev Sonata Arcticas  "Unia". Skivan som blev det första med deras nya sound. En skiva som utstått många diskussioner under årens lopp. Vad är då min åsikt om skivan?

Min åsikt är bra men konstig. Jag kan uppskatta en del symfoniska partier som finns medan vissa spår bara flyger förbi. Nu har jag hört flera låtar live redan. "Paid in full" verkar vara den låt som kommer att överleva från denna skiva om man ser till setlists och även "Caleb" har funkar live. En pampig historia.

Min favorit är dock "Under your tree", en ballad som Tony Kakko skrev när hans hund dog. Gjorde mig fuktig i ögonen. Hundar jag växt upp med flög förbi i minnet.

Min nya vana-Februari 2014 halvtidscheck

Halvvägs genom februari. Hur har det gått med vanan att packa väskan och vara förberedd innan jobbet? Jo, det går ganska bra. Kommer ihåg det jag ska ha med mig. Veckorna som har gått har inte varit så kul, med trötthet, gråväder och dessutom varit lite vissen och dessutom, ingen har klagat men jag säger det själv, gnällig. Så nu får det räcka.

En ny vana som har gått sådär är Veckans välmående-att varje vecka planera in något som jag gör enbart för att det är skönt och/eller kul. Det har varit lite si och så, men kommande vecka har jag planerat in det, på den dagen då jag ser risken att vara trött och sliten är störst.

Har du infört någon ny vana i år? Hur går det i så fall?