Om mig

Mitt foto
Stolt laktoovo-vegetarian, fantasy-nörd och högkänslig hårdrockare. Högaktar Legend of Zelda och tror att fin- och fulkultur är en myt, det finns bara kultur.

fredag, juni 17, 2011

Sweden Rock del 1-Heeding the call

Nu har det gått en vecka sedan den grymma festivalupplevelsen så här kommer min berättelse om min första Sweden Rock Festival.

Dag 1

Det var en brutal arla morgonstund. Det är så att jag tror att mina katter var lite glada att jag åkte när jag for runt som en furie i lägenheten och ryckte åt mig allt. Orutinerad besökare som jag är hade jag packat för tungt och det var ett elände att släpa på. Rena befrielsen när den glada reseledaren dök upp och jag fick kasta in min bag i festivalbussen. Det var en ganska skön resa ner-sång och headbanging men inte alltför vilt röjande. Tack vare vår busschaufför (som förövrigt konstaterade att festivalbesökare tar med sig mer på 4-5 dagar än vad han gör för 2 månader i Thailand). Det var en mycket speciell känsla när bussen kör in i Norje och Sweden Rock-flaggorna vajar i vinden.

Efter en stunds förirring hur man hittar campingen och en samåkningstur med fyrhjulingstaxi så hittade jag campingen där jag blev sittande och då min vän Steele (öven känd som handen i biomörkret upp) i sällskap med sina vänner J, hans fru J2 och S. Under stor munterhet slog vi upp tältet-jag, Steele och S hade aldrig slagit upp tält förr men vi lyckades bra så man skulle kunna säga att tre blåbär triumferade-och resten av kvällen ägnades åt att ta en öl och lära känna varandra.

I nästa del blir det band, barn och festivalmood.

måndag, juni 06, 2011

Freedom call

Jag gårpå semester idag och därför ingenting vettigt att säga-skickar därför istället med lite musik till nationaldagen-Team Cans sjunger Nationalsången.

lördag, juni 04, 2011

In 1981, the metal struck like thunder...

Jag har nu varit 30 år gammal i 8 dagar. Så här långt känns det bra, ingen 30-årskris här inte. Firade med middag på Sjätte Tunnan och därefter fest på Debaser.

Har dock inte hunnit blogga så mycket eftersom det har varit jobb, jobb, jobb. Nu har jag dock gått på semester och det känns skönt. Jag behöver det för våren har slitit på mig, det känner jag. Stora förändringar på jobbet och så Lucifers sjukdom. Så det ska bli skönt att få den här månaden när jag kan få tänka och fokusera på mig själv. Min plan är att göra saker som ger mig positiv energi och som jag tycker är roligt. Förutom Sweden rock står bl.a. voudou-utställning och grillning på schemat.
Avslutar med en passande låt-"B.Y.H" med Hammerfall

Hammerfall%20-%20Bang%20your%20head

torsdag, maj 26, 2011

Så mycket Hammerfall, så lite tid

Den senaste veckan har det knappt gått att sätta på TV:n eller klicka upp en hemsida så har någon i Hammerfall varit där. Nyhetsmorgon håller stilen, Gomorron Sverige överraskade med två klipp (överdrivet välartad programledare men som alltid übercool Joacim) och i "Kvällen är din" så fick en tjej med stort hjärta sjunga med Joacim (en dröm vi delar förövrigt).'

Media i all ära men bäst är ju ändå metal live. I onsdags så drog jag till Hammerfalls releaseparty (det hade nog inte den nyblivna hårdrockare trott att hon skulle gå på sex år senare). Grymt kul att få höra de nya låtarna live och dessutom få skivan på köpet.
Här hittar ni Martin Carlssons recension av spelningen. Jag kan inte annat än hålla med-han tar nästan orden ur mun på mig. Kan dessutom säga att nya skivan är den bästa sedan "Crimson Thunder"-vilket jag också talade om för Oscar (visste faktiskt inte då att han och Pontus producerat skivan själva). När jag hörde "Patient Zero" insåg jag att det är därför jag är hårdrockare. Grabbarna minglade runt efter spelningen och jag hann tala med fyra av dem.

Stilmässigt bjöd kvällen också på intressanta saker i form av de nya snygga scenkläderna-old school metal med svart och silver. Jag gillar Oscars rock (men ni vet ju att jag är svag för långa rockar ;) ) och Joacim Cans skinnjacka, med ärmar översållad av döskallenitar-sistnämnda blev jag mycket inspirerad av. Fick också lite tatueringstankar. Både Oscar och Fredrik gick omkring i vita linnen. Fredriks rena vita passade väldigt bra till hans färgstarka tatueringar och fick dem nästan att glöda medan Oscars med tryck passade ra till hans black and grey. Jag drömmer ju om att göra en på armen och det är ju fråga om jag vill ha främst enfärgade kläder eller tryck också.

Vill ni läsa en riktigt bra Hammerfall-artikel så rekommenderar jag Metal Centrals. Det mest kompletta jag har läst den här omgången.


Bara för att sätta spiken i kistan så hittade jag ännu ett klipp från TV4 Nyheterna när jag hämtade länkar till det här inlägget.