Kärlek vid första ögonkastet eller?

Rebellängeln skriver om öppningsspåret på en skiva och dess betydelse. Han bad oss också om våra egna favoriter. Jag började fundera och det är svårt egentligen. Som han säger så kan ju öppningsspåret luras och vara av en helt annan karaktär än övriga skivan. Det finns ju en annan aspekt också-första spåret på skivan är ju i 9 fall av 10 även första låten på bandets konserter. Så i de fall där du har sett bandet live kan ju aspekten att minnet av konserten så att säga grumlar omdömet-och hur ska dessa småintros räknas? Är de första spåret eller en del av låten. Jag har valt att ta med dem i en särskild lista längre ner. Så...here we go...utan inbördes ordning:

• ("Flag in the ground" (Sonata Arctica, "The days of grays")-2 takter av den låten och jag återfick hoppet om bandet)
• "Dark chest of wonders" (Nightwish, "Once")-Börjar med viskande tal i några sekunder och sedan sparkar det igång. Sätter stämningen-dessutom en av Nightwish få genuint glada låtar
• "Cassandra" (Theatre of tragedy, "Aegis)-jag vill hasa runt i svart sammetsklänning och dricka rödvin när jag hör den här låten
• "Primo victoria" (Sabaton, "Primo victoria")-I rest my case
• "Riders of the storm"-(Hammerfall, Crimson Thunder) Rakt på-metal i en av sina bättre stunder.
• "Hunting high and low" (Stratovarius, Infinite)-bästa låten på skivan. Lite en lurifax men eftersom den cementerade min kärlek till finsk powermetal så måste den nästan vara med.
• "The wicker man" (Iron Maiden, "Brave new world")-läckert att välja en låt med så kort refräng.
• "The rise of sodom and gomorra" (Therion, "Vovin")-sätter tonen för det storslagna i skivan.

Nu kommer vi till slamkryparna-dvs. de låtar som föregås av ett intro som är ett separat spår. Tycker att det blir lite orättvist att räkna dem som första spår så de fick en egen lista.

• "Ghost Division" (Sabaton, "The Art of war")-en riktig energikick
• "Last look at Eden" (Europe, "Last look at eden")-också ett starkt spår som på något vänster lyckas med att vara både energigivande och lite vemodigt på samma gång.

Uppdatering: MrMasa kan sin powermetal och har helt rätt "Flag in the ground" är spår nummer 4 på "The days of grays". Däremot inleddes konserterna på turnén med den. Se där hur inledningsspår på konserterna kan ställa till det ;)