Jag är konvalescent och lite vemodig julfuskare

Konvalescent är ett fint ord. Det har jag tyckt ända sedan jag lärde mig det ordet i Bamse som liten. Det är där jag har varit denna veckan, på väg mellan förkylningens träsk och friskhetens frodiga skog. Har jobbat, helt enkelt för att energin har funnits, det är bara min röst som är en kraxande kråka. Tyvärr bestämde sig förkylningen för att ta med sig humöret också. Har varit vemodig, tvivlat på mig själv och dessutom känslig.

Orsaken till vemodet tror jag är det tråkiga grå vädret. Vädret är sådant att det får mig att minnas denna period förra året, när mormor gick bort, då det fanns människor som trodde att det var okej att behandla mig hur som helst (tips till alla människor-det är aldrig okej att behandla en annan person hur som helst) och en period i mitt liv då jag kände mig väldigt ensam. Det kommer att krävas mycket arbete för att påminna mig om att den perioden är över, för nu är jag inte ensam. Så långt ifrån ensam.

Jag kommer att återkomma till hur mitt liv har förändrats till det bättre i ett senare inlägg.

En sak jag gör med berått mod för att muntra upp mig själv är att julfuska. Ja, ni hörde rätt, jag julfuskar i år. I och med att jag kommer att arbeta julafton i år och förra julen blev som den blev så tänker jag att i år ska jag köra på vintermys istället-låta det vara mysigt länge.

Nu är ni kanske nyfikna på vad jag har julfuskat med? Inte så farligt som det låter, jag har druckit beställt julteer och så har jag ätit skumtomtar. Julpynt och sådant väntar till första advent =)