Detta inlägg kommer dock inte att handla om händelserna i sig utan om personlig utveckling. Känslan jag har upplevt är att jag inte har känt mig överväldigad av mina egna känslor. Det har varit stunder då jag har varit ledsen och nedstämd, men jag har orkat resa mig igen och ta tag i saker som behöver tas tag i.
En sådan sak är att jag för första gången sedan jag bodde hemma har börjat skaffa mig bra rutiner för att ta hand om hemmet. Det är något som jag har vetat att jag behöver, men det är först nu jag har börjat omsätta det behovet i praktiken. Det är skönt för när jag kommer hem efter att ha jobbat eller gjort andra saker som kräver energi, så rinner allt av mig när jag kommer hem. Det är skönt att ha den möjligheten till återhämtning.
Namnet på dagens inlägg kommer från att jag just nu känner mig dragen till färgen vinrött istället för bara rött. Jag tror att jag har nämnt det i tidigare inlägg men jag har väldigt svårt för rött och grönt tillsammans. Vinrött däremot, matchar hela min garderob. Det är lite de energierna jag vill dra in i mitt liv just nu, lite lugnare, lite dovare men värmen finns där. Dessutom är vinrött mycket nära...crimson.
Så...the road goes ever on...
4 kommentarer:
Vinrött är ljuvligt och till en Crimsontjej måste det vara perfekt!
@Queen-ja, det är det. En otroligt skön färg. Passar till det mesta också:)
Även efter att ha läst detta inlägg så känner jag att jag vill skicka en extra omtanke-tanke till dig.
Har själv funderat över känslosvall den senaste tiden, och noterat samma sak. Jag mest konstaterar att "jaha, i dag mår jag såhär, det är inte så kul, men det går väl över", och så är jag lite extra snäll mot mig själv och tar det lugnt. Jag känner att jag inte alls dras med i känslorna på samma sätt som jag gjorde förr. Jag undertrycker dem inte, men jag låter dem inte heller ta över. Har tänkt att det har med mindfulness-träningen att göra... Har du någon teori om hur du nåt fram till det här sättet att vara och känna?
Åh, jag brukar inte slösa med kramar och i princip aldrig vara den som först skriver det... men i dag tänker jag att du behöver en (?). Så - kram!
@Linn-Tack så mycket för din kram. Det värmer verkligen.
Jag tror att mitt sätt att tänka och känna kommer från att jag numera låter de saker som är viktiga för mig ta plats. Tidigare gjorde jag det som jag trodde att andra tyckte var viktigast.
Det och att jag försökt att träna mig i mindfullness.
Skicka en kommentar