Hösten-hobbitens tid kommer

Hösten är här. Det är lite hobbit-tid. Man kryper ihop i sin mysiga håla, dricker te, äter mer och tyngre mat och håller näsan ur trubbel så att inget trubbel kommer till en. Har haft en ledig dag idag så jag åkte in till stan och köpte kattmat. Passade också på att handla lite te-Earl Grey flower, höstsymfoni och gotländskt honungste. Passade också på att hämta hem ett paket jag beställt med lite blandade accessoarer i höstfärger-det är dem du ser på bilden. Skruvarna är sjalar som jag använder som bälte eller runt halsen och det andra är knästrumpor-guld att ha i kängorna.

Goron kom hit en stund efter jobbet, fick en kopp te och ryggmassage. Han sade när vi satt och vilade tillsammans att "Vi gör varandra lyckliga, eller hur?" Det sammanfattar verkligen känslan mellan oss.

Nytt kylskåp och micro har det blivit också eftersom de gamla var bortom all räddning.. Känns som en dyr men skön nystart. Nya micron har ångkokningsfunktion och den kommer jag att använda mycket när jag väl fått pli på den bångstyriga skålen (den viktiga plastringen på brickan hoppar av). Överhuvudtaget är jag lite hemmamänniska just nu. Det är att vara hemma och mysiga som känns skönast just nu. Det är här, med katter och tända ljus, som jag vilar mitt sinne, som är lite trött just nu. Lite hobbit så där.

Nu förstår jag om en kategori av mina läsare undrar-får hårdrocken plats då? Ja, det får den även om jag mest har lyssnat på soundtracks senaste tiden. Just nu är det lugnare formerna som går hemma hos mig-som t.ex. Blind Guardians "War of the thrones" som du hör nedan (VARNING: Videon innehåller bilder från "Game of thrones" som kan vara blodig och brutal ibland. Är du känslig, klicka upp en annan flik samtidigt och njut av den vackra musiken).

Sk*tvecka!

Denna vecka har följande saker hänt mig:

• Trampat snett vilket ledde till en lätt stukning
• Glömde matlådan
• Min mikrovågsugn bestämde sig för att resa till hushållsapparaternas hel
• Mitt kylskåp beter sig underligt har gått sönder, troligen irreparabelt

Hade plan på att detta skulle bli en bra vecka när jag skulle få mycket gjort. Så blev det inte. Känner mig nedslagen men tack vare Goron och Icka så har jag inte lagt mig ner totalt. Mitt gamla kylskåp får dagens låt:

Sonata Arctica byter basist och det där med bandmedlemsbyten

Det kan inte ha gått någon förbi att Sonata Arctica har bytt basist. Marco Paasikoski hoppar av efter drygt tio år. Anledningen, enligt hemsidan, är att hans livssituation inte tillåter honom att vara  del av ett turnerande band. Ersätter gör Pasi Kauppinen från bl.a. Winterborn.

Marcos avhopp fick mig att fundera lite. Jag kan inte säga att det väckte jättestora känslor när Marco hoppade av, annat än att jag är glad att jag hann få hans autograf på Sweden Rock. Trots allt var han ju med i bandet under hela den tid som jag har uppskattat dem.

Det här med hur reaktionen blir när en medlem som inte är frontfigur byts ut. Har varit med om det med samtliga The Crimson Four och de reaktioner som brukar dyka upp är dessa:

• De som uppriktigt kommer att sakna medlemmen
• De som inte är förvånade eftersom de har känt det på sig, ofta med eget vittnesmål om t.ex. ögon eller brist på glöd under just den spelningen de var på
• De som blir oroliga och börjar spekulera vilt om bandets framtid
• De som tar tillfället i akt att berätta hur besvikna de har varit på bandet länge
• De som tillhör ovan nämnda kategori, men som i och med avhoppet blir optimistiska och hoppas på en vändning
• Trollen som passar på att vräka ur sig sk*t

Den splittring/icke frontfigursavhopp som kändes mest i mitt hårdrockshjärta är nog när Stefan Elmgren lämnade Hammerfall, dels för att jag han träffa honom innan och han är ganska skön, dels för att han och Oscar Dronjak var ett så skönt par på scen.

Vilket avhopp av en icke-frontfigur minns du starkast?

Min Körslaget-helg

"Det var en varm dag i studion..."

Så hade romanen om min lördag börjat. Jag och Goron satt nämligen i publiken på "Körslaget"-direktsändningen, och när man tar i stora lampor i en gammal industrilokal utan AC, tänder dem och sedan tar in 7 st 20-mannakörer och 700 personer i publiken blir det varmt. Det var iofs inte enda källan till värme. Rickard Söderberg är med också.

Jag har varit på flera tv-inspelningar och jag måste säga att detta är en av de trevligaste. Ingen onödig väntan och supertrevligt team, t.om. säkerhetsvakten var trevlig. En liten detalj som dock höjde trevnaden är att när vi fick våra platser så säger han "Ni är röda ( Jag hade röd klänning och Goron röd t-shirt. Sätt er där så kommer ni när Rickard-klacken" Rickard-klacken visade sig vara ett glatt gäng, klädda i rött och med regnbågsflaggor.

Till er som såg programmet hemma i TV-soffan kan jag säga att det är väldigt likt vad man ser live, bara att ni får fler närbilder och tydligare bilder från greenroom. I vanlig ordning är allt mindre än det ser ut på tv-men alla körerna får plats. Några korta kommentarer:

• Gry Forsell är ett sympatiskt fullblodsproffs. Hon gick och pratade med och tackade publiken i varje reklampaus.
• Det enda negativa jag kan säga om inspelningen är att stolarna var obekväma, men det var inte produktionens fel.
• Min åsikt efter första programmet är att finalen bör stå mellan Team Rickard och Team Wille (Craford). 
• Så himla fint att Team Rickard inte bara sjöng, utan dessutom framförde texten på teckenspråk.
• Dessutom glad att Goron tycker att Rickard Söderberg är skön

Det var ruskigt roligt. Hade jag vetat hur kul det var hade jag bokat biljetter till fler program-för nu är alla slut. Blev också nästan lika chockad när Team Rickard fick flest röster så nu håller jag tummarna. Ni minns väl alla 2008 när en annan långhårig representant för en i media underrepresenterad musikgenre kammade hem alltihop? ;)

Jag avslutar med bästa kören Team Rickard med "Circle of life"