Från operagala till blodkanon-årskrönika 2011

Det gamla året lägger sig att dö, som Tennyson skaldade. Dags att summera det här året, som har varit roligt, stressigt, bitvis jobbigt-och sedan avslutades det med att jag hittade någon sorts lugn. Som helhet var 2011 lite av kastens år-det var tvära kast mellan slit och ångest, och festivaler och väldigt roligt. Nu hoppas jag att 2012 blir nystartens och den positiva energins år. Det har redan börjat hända spännande saker;)

Nyårskrönika ska det bli-i år i form av en lista från A till Ö.

Alice Cooper-fick jag se leverera igen. han gör mig aldrig besviken den mannen:)
Blodkanon-roligaste ordet som jag lärde mig i år, i boken "Blod eld död"
Cocosnötter-har jag träffat min beskärda del av.
Dum-var förkylningen som gjorde att jag missade samhainfirande i år:(

Excesser-blev det-kryssning, festival och lyxiga teer:)
Fiskpedikyr-provade jag för första gången och det var skönt
Gröna Lund-konsertställe under 3 gånger
Hammerfall-blev det mycket av. 2 spelningar av helt olika karaktär, ny CD och en hel del media.

Imaginaerum och Infected-en kul slump att två favoritband valde skivtitlar på I.
Joan Jett-fick jag se för första gången på sweden rock
Kristaller-onda små saker som drabbade Lucifer, dock med lycklig utgång
Lakritsroten-härlig härlig, men farlig farlig butik som jag äntligen fick besöka

Major league gaming-en ny företeelse som jag upptäckte. E-sport helt enkelt.
Nya vänner-har jag träffat:)
Opera-musikstil som jag upptäckte på Prides Operagala och som nu är en del av mitt liv.
Patient zero-ett av smeknamnen jag fick under året

Queensrüche-hóppade jag över på Sweden Rock
Releasefest-gick jag på för första gången. Det blir nog fler gånger.
Saxon-band jag blev imponerad av live båda gångerna
Teleportera-hade ju varit skönt ett antal gånger

Uriah Heep marathon-uppskattad fest jag var på.
Veterinärer-räddarna från Djurakuten.
Whitesnake-årets besvikelse på Sweden Rock.
XXX-fyllde jag :)
Yoga-blev det lite si och så med

Zombies-fick en skiva av en ganska söt tjejzombie på Hammerfalls releasefest.
Återvinning-har jag blivit bättre på:)
Älska-hoppas jag att jag gör mer under 2011, och inte bara livet:D
Östersjön-vatten som mest kändes i vägen ;)

Nu återstår bara att önska ett Gott Nytt år! och det med låten som just nu är mitt ledmotiv-"Last ride of the day" med Nightwish

Nyårstankar

Julen har förflutit, i gott familjesällskap och ovanligt stor trevnad. Nu är det bara 48 självande timmar kvar av 2011. Det börjar alltså bli konkret att fundera över vad som händer på nyårsafton och även 2012 (nej, jag tror inte att jorden går under den 21/12 nästa år, det tror inte ens mayaprästerna). En vän till mig väljer varje år ett ord som får prägla det nya året-2012 har han bestämt blir balansens år. Själv hoppas att jag att 2012 blir nystartens och de positiva energiernas år. Ska ju t.ex. byta gym-och det känns pirrigt även om det känns bättre och bättre ju mer jag läser om det.
Vad gäller själva nyår så delar jag Irene på Harmoni i hemmets och Ann-Sofie på Balans i livets tankar; att ägna denna övergångsdag åt att rensa. Eftersom jag hittills inte har blivit bjuden på något kan det ju vara ett fiffigt år att prova. annars kanske jag hittar på någonting på dagen. Nyår är inte en av de viktigaste högtiderna för mig, det hänger nog ihop med att min mamma inte tyckte om den. Jag blir mycket glad om jag blir inbjuden till någon, men jag gråter inte blod om jag t.ex. jobbar eller är hemma själv den dagen.

Imorgon är jag ledig, min enda lediga mellandag. Har någonting inbokat som förhoppningsvis kommer att få stora positiva konsekvenser. Vad och hur säger jag dock inte än;)

Vad hoppas du på för 2012?

Wishing you a metal Christmas!

Det är dags för den traditionella julhälsningen här i bloggen. Förra året blev det metal och opera. I år kör jag på en dubbel Kakko-Tony från Sonata Arctica framför "Ave Maria" och "Me käymme joulun viettohon" (vi går till julfirandet)

Ni som vill ha översättning av den sistnämnda hittar den här. Läs den, låten har ett ganska klokt budskap.

Då återstår bara för edert hårdrockshjärta att önska en metal christmas!

Vintersolstånd-löfte om ljus

De senaste åren har jag varit jultokig men de senaste veckorna har det liksom kommit av sig-och jag är inte så jätteledsen för det. Istället är jag sugen på att röja och rensa hemma-vann en bok hos inspirerande ansi hos balans i livet i ämnet. Så jag tänker att hinner jag inte få det fint till jul så får det bli vintermys istället. I år är det nog meningen att julen får ta plats den 24:e, och då i form av att träffa min familj som jag tycker om, med alla sina fel och förtjänster. Övrig tid gör jag plats-plats för mer positiv energi-och för andra saker som kanske kommer in i mitt liv ;)



Idag njöt jag iaf av vinterljuset. Jag älskar det dovt pastelliga i vintersol. Såg dessutom en kråka och en duva tillsammans vid fågelbordet utanför mig. Kändes som ett positivt tecken. Det är ju yule och vintersolstånd idag, vilket ju bär på löftet om att ljuset återvänder.

Till er som söker-årets roligaste sökord

Denna vecka tänker jag lyfta fram roliga små saker som har dykt upp-det kommer att bli än det ena än det andra.

Blogger införde en rolig funktion under sensommaren-hösten, nämligen att nu kan även vi som har en blogger-blogg se vilka ord människor söker på när de hamnar här. Så här ser topplistan ut just nu

1. blod eld död recension
2. nightwish imaginaerum
3. imaginaerum
4. blod eld död
5. water

Annat som dyker upp är "Alice Cooper", "rainbow in the dark", "hårdrock jul" och "bibliotekariestil"(!)
Samtliga att dessa kan jag dock förstå hur de dök upp. Årets roligaste sökord var dock oväntat "Jesus i vardagen". Jag vet inte hur ni som sökt på detta hamnade här-med tanke på att det här är ungefär så mycket Jesus det blir i min blogg (nu tycker ju inte jag att Tony Kakko är den mest jesuslika hårdrockaren men bilden är kul)

 

4 advent!

Fjärde advent-sista helgen innan jul. Själv så avslutade jag en era och gick på det sista söndags-yogapasset innan jag byter gym vid årsskiftet. Det ska bli spännande att få en nystart men det kändes lite sorgligt att säga adjö till min duktiga gym-instruktör. Hon tog det dock bra och jag fick en kram när jag gick.

Lugnet börjar sprida sig i kroppen. Är trött, men det är en skön trötthet. Det som ska ordnas är överkomligt och det ska gå.

Julmusiken idag blir från Alice Cooper och inspirerad av det faktum att jag pyntar tomtefritt-det är dags att barrikadera dörrarna, Tomten kommer!

Internet-kul

Måste få bjuda på denna "fantastiska" översättning av Hammerfalls status på facebook

Originaltext:
Getting ready to hit the stage at the O2 Academy in Oxford, for the first UK Outbreak show with Saxon!

Översättning:

Sig redo att slå scenen på O2 Academy i Oxford, för det första UK utbrott bildspelet med Saxon!

Tredje advent

Redan tredje advent-tiden går fort nu. I förrgår så blev det visserligen glitter, dock inte julgransglitter utan gnistrande schalar, smycken och kläder i form av orientalisk dans tillsammans med Hagbard. En vän till mig dansade, som alltid vackert, och det är alltid en liten skön oas i vardagen att gå och kika.

För många så börjar nog julstöket på allvar nu så vi kör lite snabbare tongångar här i bloggen. En av mina julmusikfavoriter-Theocracy med Rudolph vs. Frosty. För att skoja till det lite extra kör vi en omröstning om vem ni håller på i den fighten.

Låt oss välja själva!

Statens armémuseum har fått kritik för att de säljer julgranskulor i form av handgranater, enligt Expressen. Detta trots att försäljningen från kulorna går till välgörenhet. Helena Martinsson, enhetschef på Muséet, poängterar klokt att hon förstår att människor kan reagera, men också att en sådan här kula i granen kan väcka medvetenhet om hur bra vi har det i Sverige och att det finns människor som har det sämre.

Jag valde att ta upp ämnet här i min blogg, eftersom jag själv mött liknande reaktioner i och med att jag lyssnar på Sabaton (jag fick hålla ett försvarstal för dem förra julen), och eftersom jag som hårdrockare gillar saker som gemene man kan uppfatta som mörka och läskiga. I fallet dödskallar och svart brukar jag förklara att för mig så symboliserar de hårdrockskulturen, vilket för mig är gemenskap och en känsla av att höra hemma någonstans. Pentagrammet (som jag bär med spetsen uppåt) är för mig en skyddssymbol och en bild av att människan, naturen och elementen hör ihop. Inom den nordiska skolan av feng shui poängteras att du ska välja saker som känns bra för dig, samt att du aldrig får gå in och tala för någon hur de borde göra i sitt hem om de inte frågar. Tyvärr tycker, särskilt i media, att det ofta tas till en uppfostrande ton vad gäller personlig smak. Jag är övertygad om att de vuxna tittarna är kompetenta att ta ställning själva-och jag tror att många med mig uppskattar att få göra det.

Så nästa gång vi ser något som vi inte riktigt förstår hur någon kan ha något som vi inte gillar så kommer jag att ställa frågan "Vad är det du gillar med den?" Det kommer ofta ett svar som gör att jag lär mig mycket om människan då. Det blir mitt lilla öppensinnade tips till er alla.

*bild från expressen.se

Nightwish, "Imaginaerum"

Det var 4 år sedan, men nu är den här. Nightwish nya CD "Imaginaerum". Precis som förra gången, när "Dark Passion Play" släpptes, tog jag mig tid att lyssna på den i ett sträck i skenet av stearinljus. Detta är bra mina vänner, riktigt bra. Jag tvivlade, som ni kanske vet, lite tidigare i höst men de tvivlen skingrades när jag lyssnar på skivan i sin helhet. Jag skulle vilja kalla detta "Dark Passion Plays" optimistiska tvilling. Det finns en helt annan känsla av lugn i denna. Dessutom sprudlar det av kreativitet-allt från Wagner till jazz får plats här, och det ska Tuomas Holopainen till för att lyckas hålla ihop det. Sedan skivan kom till mig via CDON har den ¨gått på repeat:)

Finlands självständighetsdag

Finlands självständighetsdag idag. Passande nog är jag inne i en period när jag i princip bara lyssnar på finsk musik, inklusive Nightwish senaste alster "Imaginaerum". Idag får dock Nightwish vila. Förra året blev det Sonata Arctica som fick sjunga in självständighetsdagen här i bloggen, och ser ingen anledning att de inte kan göra det i år med.

Hurra för Finland!

Missa inte nästa inlägg, då ska jag skriva om mina samlade intryck om "Imaginaerum"!

Jag-en vegetarian som jublar åt Biff ;)

I förrgår avslutade jag konsertsäsongen 2011. Ska man göra något ska man göra det med stil så Saxon fick göra jobbet. Det var dessutom första gången som jag var på Münchenbryggeriet på en konsert-och det var en ganska trevlig lokal när man tagit sig igenom labyrinten till konsertlokalen. Dessutom är det ju nästan exotiskt att kunna luta sig mot kravallstaketet och dricka ur en glasflaska. Drack en Xider "magic season" (de hade väldigt tråkig öl) men hittade varken magin eller årstiden;) Förstnämnda hittade jag istället i Anvil, förband nr 2. Missade Crimes of passion då SL tyckte att just denna dag var en bra idé att försena pendeltåget. Jag tillhör ju de sista i västvärlden som inte har sett dokumentären om Anvil, men jag begriper inte varför de inte slog igenom när de andra hörde det för jag har hört betydligt sämre grupper som slog igenom då, ingen nämnd, ingen glömd =)

Jag har varit vegetarian i 5,5 år, men denna kväll hade ni definititv kunnat höra mig jublar vid åsynen av Biff. Ja Byford, sångaren i Saxon, inget annat. hade ställt förväntningarna högt i och med deras spelning på Sweden Rock i somras (som jag missade delar av men det jag såg var grymt). Band som hållit på sedan innan jag föddes och som fortfarande ser ut att ha genuint kul på scenen är värda all respekt enligt mig. Måste också ge "double horns" till publiken som applåderade nya och gamla låtar med samma glöd. Måste nog beställa nya skivan "Call to arms" för jag fastnade för låtarna därifrån, speciellt "When doomsday comes". Jag är mycket nöjd-och jag hade nog inte kunnat gå från 2011 till 2012 utan att få höra "Denim and leather".  Så jag bjuder på en video från spelningen (inte filmat av mig-jag stod på andra sidan)

Igår hjälpte jag Alvfamiljen som flyttar till nytt palats (iaf radhus ;D). Jag var trött som en sarkofag, mitt generella känsloläge just nu är trött men tillfreds, men att göra snälla saker för vänner ger energi. Dessutom var deras nya hus mycket fint. Jag fick goda vibbar när jag kom in och de har också mycket god smak. Det värmde.

Idag är det hemmamys som gäller. Den här helgen har på något sätt summerat mitt liv, metal och uteliv på fredag, social på lördagen och hemmakatt på fredagen. I like it.
Andra advent betyder julmusik-Rob Halford får sjunga lugna "Winter song" så smackar vi på med hårdare takter nästa vecka. 

Dagens i-landsproblem

Tisdagar lär vara den dag då vi är mest deppiga, personligen är det det den dag i veckan som jag gillar minst och så har det varit sedan gymnasiet (tre timmars laboration utan rast är inte att leka med). First world problems är sidan som ger "dagens i-landsproblem" ett helt nytt perspektiv. Jag hittade tre som passar här i hårdrocksvärlden.

http://first-world-problems.com/post/8118340299/i-just-found-out-my-favorite-black-metal-band-are#notes

http://first-world-problems.com/post/7679247076/i-have-to-go-to-a-funeral-and-all-the-belts-and#notes

http://first-world-problems.com/post/9737065659/the-other-day-i-heard-someone-say-it-was-the#notes

1:a advent

Har haft en fantastisk helg AFK (away från keyboard, kära icke-nördar ;) ) Har sjungit karaoke och skaffat mig positiva energier på sätt som ännu inte kan ta form i bloggen ;) . Imorgon är det familjen som får sitt-middag hos farmor. Men julmusik ska vi ha. Inspirerad av mitt ljusbord med vita ljus och mina egendekorerade adventsljus i vitt och guld. Det blir Rickard Söderbergs vackra video till "Someday my prince will come". Mitt tips om du uppskattar musiken är att ladda ner den enligt instruktionerna i slutet av video, så ger du fler chansen att älska sin prins/prinsessa utan att bli kränkta.

Bokrecension-Blod eld död

Nu har jag läst ut "Blod eld död" (Ika Johannesson och Jon Jefferson Klingberg) och kan säga vad jag tycker om den. Jag är i ärlighetens namn lite splittrad. Positivt är att språket flyter bra och författarna har hittat ett tonläge som känns bra, insatt, och så långt från Siewert Öholm du kan komma, men samtidigt med en sund distans. Även jag personligen inte är kunnig om death- och black-scenen så är det intressant att läsa. Allra mest gillar jag inblicken i musikernas resonomang. Det var otroligt givande.

Min kritik gäller främst bokens undertitel "en svensk metalhistoria" och hur kapitlen sedan är upplagda. Det är inte kronologisk ordning och gjorde mig liten besviken, så mitt råd om du vill läsa boken-glöm undertiteln och läs den istället som en inblick i svensk black och death metal för det gör de bra. Vi power- och heavy metal-fans får lite godis i form av att Hammerfall intervjuas men det är det.

Boken är definitivt läsvärd och jag hoppas att författarna skriver fler musikböcker, vore jag musiker hade jag låtit dem skriva min biografi. Jag tänker inte lägga några värderingar i innehållet utan konstaterar vad jag redan visste-jag är lite för glad för black metal.

Låter bli att lägga värderingar gör dock inte Anders Kraft i "Nyhetsmorgon" när han pratar med författarna men jag måste ge Ika och Jon varsin guldnit för att de argumenterar och svarar värdigt och sansat.

Om inspiration och dåligt samvete

Jag har börjat läsa Underbara Claras blogg regelbundet. Häromdagen fick hon en sur kommentar om att hon ger unga kvinnor dåligt samvete när hon poserade i kort klänning i ett kök på ett tidningsomslag. Tidigare i höstas så hörde jag Aktuellt ta upp en undersökning där 25% av kvinnorna vill vara hemmafruar (urvalet i undersökningen kan diskuteras, men inte idag i detta inlägg). Där tog en kvinna upp vad som stressar arbetande mammor. Jag tänkte att det var om de spenderade tillräckligt mycket tid med barnen eller att barnen lär sig det de ska utöver skolan, men ut ur kvinnans mun kommer "att baka surdegsbröd och cupcakes". Någonstans där slutade jag att ta undersökningen på allvar och bet mig i läppen för att behålla tron på mänskligheten.

Jag förstår att det är lätt att dras med i allting som media och bloggar skriver om: det ser ju så härligt ut när någon stickar eller fixar i trädgården. Det är svårt att inte ryckas med när Ernst smider ett trappräcke eller "Äntligen Hemma" gör kreativa ljuslösningar. Men vare sig bloggare eller "Äntligen Hemma" tror, menar eller vill att du ska göra allt. Det är mer en stor karta över allting som du kan göra. Inte köper du hem allt i mataffären bara för att det finns?

Nu tror inte jag att det är så illa, utan att de flesta människor är kompetenta att sålla det de vill och inte vill göra själva, och de som har svårt med det får vi/de (jag är på intet sätt felfri) som har lärt sig hjälpa på vägen. Min förhoppning är också att alla ni som skriver om det ni gör, oavsett om ni fotograferar, programmerar eller syr tehuvor, inte tystnar för att det påstås att ni ger människor dåligt samvete.

Jag avslutar med ett jättefint citat från Emmy som kommenterade Claras inlägg.

Ja, vart kan man börja… Att kommentatorn är rätt bitter går ju inte att komma undan. Det som chockar mig är att folk inte inser att nästan alla bloggar (professionella och helt privata) ofta bara visar en liten del av en människa och deras liv. Man väljer själv att skriva om precis det man vill och om folk vill läsa så får de ju självklart göra det. Som läsare ska man dock komma ihåg att en blogg inte är någon ”livsfakta” eller pekpinne för någon annan, det är snarare en av många ventiler att ”såhär gör jag”. Man kunde önska att alla kommentarer (positiva som negativa) skulle kunna vara konstruktiva, men det verkar omöjligt i dagens samhälle, eftersom folk har så mycket dötid att surfa runt och ha åsikter om vad alla andra gör. Jag tycker att Clara, precis som alla andra får blogga om precis vad hon vill (och visa upp så mycket eller lite av sin vardag som hon vill!). En blogg är alltid ett varumärke och en del av en person, och bjuder aldrig på precis hela sanningen. Heja Clara och alla som orkar blogga vidare trots såna här bittra kommentarer!

I´m not myself. I'm a replica of me

Det har sannerligen inte varit min helg. Min plan var att fira att jag inte har några långpass på jobbet på tre veckor med att gå och se en konsert med ett band som ger energi i en skön lokal, för att sedan ha en skön söndag när jag skulle få massor av saker gjorda. Tjenare!

Jag valde att lämna kära "Tunnan" innan huvudbandet började. Jag gillar det stället, det är skön stämning och både personal och gäster är trevliga, men det är ingen bra konsertlokal. Dåligt ljud, ingenstans att sitta/stå för att se bandet och igår var det synd. Dels började bandet en timme efter utsatt tid och då var det ett förband modell "tråkig emo-rock formulär 1 B" Dessutom hade jag inget sällskap så jag valde att tacka för kaffet och gå hem. Postivt var dock att jag pratade med en trevlig tjej och drack Wisby Summer Pale ale, en öl bryggd av änglars sång.

Denna dag har jag bytt till mig böcker på biblioteket samt fixat lite. har dock varit avslagen för det har varit grus i maskineriet mellan mig och en vän. Som lök på den stackars laxen så hade jag ner min kamera så att den gick sönder. Det ska nog gå att laga men surt är det:(

Det skulle vara helgen som gav mig energi men så blev det ju inte :(

"Det står inte i Lukas-brevet, att de har sågklingor i skrevet.."

SVT har lagt upp det klassiska klippet med Siewert Öholm och W.A.S.P. Titta och njut-att se trångsynta människor göra bort sig är alltid underhållning. Jag tror att det sägs totalt en klok mening. Det är skönt att veta att detta är ett starkt vinklat inslag, annars hade jag ta mig sjutton blivit mörkrädd med tanke på att jag faktiskt var ett lättpåverkat barn under denna tid (och det är inte W.A.S.P:s kättingar, blod och sågklingor jag blir rädd för)

Välkomna in i matchen, Aftonbladet, ni skulle ha sett den.

Äntligen så har helgen kommit. Har avverkat mitt sista långpass på jobbet på tre veckor och bara en enda sak inbokad i helgen-och det är en konsert med medeltidsinfluerad musik. Har också gjort en liten men viktig samhällsinsats och donerat blod så nu kommer någon får en ny chans tack vare en halvliter "type O negative" ;)

Aftonbladet skriver idag om Anette Olzon förresten. Ingenting nytt för oss som har följt bandet. Lite som att komma in på arenan när matchen är slut. Jag fattade aldrig att inte svenska tidningar rapporterade mer om att vi fått in en svenska i den finska nationalklenoden. En sak är dock sant t.o.m. i Aftonbladet; Tarja Turunens fans är lojala på gränsen till fanatism. Själv ser jag fördelar och nackdelar med båda vokalisterna och bjuder därför på en liten sång till de som muttrar: Blackmore's night underbara cover på Bob Dylans "The times they are a changing"

Hello, is it me you're looking for?

Northern Kings "Hello"musiken som beskriver min sinnesstämning allra bäst för tillfället. Enjoy!

Om att uttrycka sig-kanske skulle lära mig det.

Insikt-det är inte en bra idé att blogga om saker du inte gillar när blodsockret är lågt. Det gjorde jag nyligen och resultatet blev att jag trampade en annan bloggare på tårna och bröt mot min egen princip-att ha en positiv blogg . Har bett den berörda bloggaren om ursäkt, samt strukit olyckliga formuleringar. Låter dock inlägget stå kvar.

Om att uttrycka sig

Morrica skriver om de sökord hon har stött på under sitt höst-projekt som Idol-följare. Jag förstår hennes reflektion-många går onödigt hårt åt de ibland unga Idoldeltagarna och verkar glömma att de inte är färdiga artister bara för att de står på i TV.

Det andra inlägget som inspirerade mig till detta är Gbgmamman skriver om sitt nya kök. Hon har varit mycket duktig och gjort det fint (även om jag personligen tycker att matgruppen var fin redan innan) men för mig får kreativiteten en besk bismak när hon skriver "ingen massproducerad Ikea-skit". Det kändes för mig som onödig släng mot oss som har Ikea-möbler och trivs med det.

Det båda inläggen får mig att fundera på en sak som jag tycker går igen idag-att många har svårt att berätta att de tycker om något utan att samtidigt såga något annat. Det känns trist att flera verkar tro att det behövs när det ofta är mycket roligare att höra om varför personen ifråga gillar något. Det ger så otroligt mycket mer.

Det jag vill göra med detta inlägg är inte att hänga ut någon eller att prisa IKEA, det jag vill göra är att väcka en diskussion om att våga prata positivt om saker. Konstruktiv kritik och ifrågasättande har naturligtvis en plats, men behöver inte vara med jämt.

Vad säger du?

Lite lätt metal-Ernst

I förrgår gav jag mig iväg på en snabbis. Köket behöver piggas upp så det blev en ny fotoram från Lagerhaus. Egentligen hade jag tänkt mig en svart men när jag ställde den ner så såg den instabil ut så jag valde en lila istället-det kändes lite "Alice i Underlandet" och det är en känsla som jag vill ha hemma. Så nu har bilden på mamma (R.I.P)  fått en stilig metallic-lila ram. Dessutom ligger ju mitt kök i kärlekshörnet feng shui-mässigt så det passar ju.

Det börjar också bli läge att dekorera ljusen i årets adventsljusstake. Jag brukar ju välja en färg varje år men i år har jag bestämt mig för att dekorera ljus jag har hemma istället. Har dock svårt att välja färg; vit, offwhite eller 2 vita, 2 svarta. Vad tycker du?'

*bild från Lagerhaus.se

Inför Imaginaerum

När jag kom hem från jobbet idag gjorde jag något jag har tänkt på ett bra tag. Jag tog ner min poster från "Sagan om Konungens återkomst" som jag har haft på sovrumsdörren sedan jag flyttade in. Varför? Jag älskar fortfarande filmerna och Viggo Mortensen är en karl i min smak, men jag kände att den hade spelat ut sin roll och fyllt sitt syfte på den platsen (såhär ser den ut förresten). Har ni dessutom tänkt på att en sådan liten handling ofta ger en härlig snöbollseffekt?





Jag har nu sett hela Nightwish video till "Storytime", första singeln från Nightwish nya album. Jag är lite mindre orolig nu än jag var för några inlägg sedan. Har inte fått riktigt grepp om låten ännu, men videon känns som en smakbit av albumet. Med glädje noterar jag att Anette Olzon ger intryck av att ha vuxit in i rollen som frontfigur-hon är otroligt cool som något slags gothig Snövit. Det börjar bli dags att förboka albumet, på min ära...

Veckans Söderbergare

Denna kategori har fört en tynande tillvaro men nu är den "back with a vengance". Här kommer veckans Söderbergare:

1. Istället för att köpa icke-ekologisk lätt-cocosmjölk så köper jag ekologisk cocosmjölk och späder själv, denna gång dessutom med havregrädde som hade blivit över annars.

2. Tidigare har jag tittat på "Du är vad du äter" men efter att idag ha tittat på det på TV4 Play och fått höra en kommentar som var något av det mest bakåtsträvande jag hört från en människa under 80 ("Dricker tjejer starköl") så har Anna Skipper fått sin sista tittarsiffra av mig.

Blev en liten men ändock en Söderbergare.

Snart blir det blod, eld, död

Idag hämtade jag hem "Blod, eld, död" av Ika Johannesson och Jon Jefferson Klingberg från biblioteket. Så nu kan ni se fram emot en recension av boken så snart jag har läst klart den.

This moment is eternity?

På senaste konserten funderade jag lite i pausen över detta med att fotografera och filma på konserter. Det var ingen bra idé att göra det senare om du stod långt fram, då puttade vakterna vänligt men bestämt ner din telefon. Det var den ena saken som fick mig att fundera och bestämma mig för att ta upp ämnet. Det andra var när jag under Hammerfall, för en sekund vände mig bakåt och kollade på publiken för att leta upp en bekant. Honom hittade jag inte men jag noterade att alla bakom mig står avspänt med armarna i sidorna och avspända ansikten-utom en tjej som står med ansiktet spänt som en fiolsträng och kameran redo. Inte så att hon var på väg att ta ett kort-bara kameran i handen och spänt ansikte. Hon var den enda som inte såg ut att ha särskilt kul (Åh, vad jag hoppas att jag har fel här).

När det gäller stillbildsfoton är min åsikt klar-det tycker jag att alla ska få ta för privat bruk. Jag ser inte hur det skulle skada artisten på något sätt, inte är det störande som konsertbesökare heller (annat än att det vore roligt att få se alla bilder som fellow rockers runt omkring har tagit). Filmandet är jag lite mer kluven till. Visserligen är det kul att sätta guldkant på bloggen med filmer från konserterna (och lite skön nostalgitripp när det är långt till nästa gig*) men det är lite trist när man har svårt att se själva konserten för att folk håller upp sina mobiler i en hel låt för att filma.

Det jag tänker på med de som filmar och fotograferar fernetiskt; är de verkligen närvarande i stunden? Har de några minnen att binda till filmen eller fotot när de är klara?  I mitt mörka förflutna (alltså när jag var dansbans/schlagertjej) så minns jag att kameran nästan var fastvuxen vid ögat. Mot slutet var det nästan som en jakt på bra foton. En kompis till mig filmade en hel spelning, något jag inte kan förstå.
Numera skippar jag ibland kameran, till förmån för att kunna njuta av musiken och interagera med bandet. Metal-mindfullness helt enkelt.Det är nog roligare med en publiken som har händerna i luften och headbangar än 3000 mobiler.

Det är väl det rådet jag vill ge er, kanske små hårdrockare, som ska på er första konsert;ta kort om ni tycker att det är kul, men glöm inte att vara där.

Från Let's get it on till Patient Zero på en Hammerfall-helg!

Helgen har nästan varit klyschigt rock n roll. Åkte finlandsbåt för att fira Do Glatem och Midnight Laundry Girl, vilka båda uppnått nya aktningsvärda åldrar under förra veckan. Mycket trevligt sällskap och skönt att lämna vardagen. Fantastiska citat som när jag förklarade "Ja, men då vet du var vi har oss" och "Har ni legat tysta för att jag skulle få sova? Vad är det med er två?". Vi pratade dessutom om att göra om det, det är ju roligare att åka på kryssning än att gå på krogen.

Ingen vila för den syndige. När jag kommit hem från resan var det bara att vaska av sig, klappa och mata katterna, samt rycka ner biljetten från kylskåpet och bege sig till Arenan. Det blev en lång, fantastisk kväll med fyra förband. Det lönade sig dock för jag hamnade långt fram.

Först ut var Death Destruction. Jag har avfärdat dem som lite för hårda för mig men jag är omvänd. Detta är bra. Måste dessutom säga att den jag imponerades mest av under kvällen var just Fredrik Larsson, som körde både med Hammerfall och Death Destruction, hela tiden på ett mycket gott och publiktillvänt humör. Yes, Death destruction, you can get a f*ck yeah!

Vicious Rumors, nästa band, var dock inte min kopp te. Jag har börjat inse att jag är brutalt europeisk när det gäller hårdrock. Jag och min kompis Steele (som älskar amerikansk hårdrock som jag älskar finsk) brukar säga att vi sitter på varsin sida Atlanten och vinkar till varandra. Nja, Vicious rumors är inget jag kommer att se igen.

Se igen vill jag däremot göra med tredje förbandet-Amaranthe. För det första, bra msuik-lite åt Evanescencehållet. För det andra har Amaranthe något som få andra metalbandet vågar-tre vokalister-en cleansångare av vardera könet och en kille som kör growl. Detta med flera sångare i ett band är något jag har efterfrågat-dessutom har deras sångerska ett grymt självsäkert scenspråk och det är alltid bra. Jag förstår definitivt varför Hammerfall tog med dem.

När Amaranthe piskat upp stämningen så var det äntligen dags för huvudbandet. Otroligt snyggt scenbygge, istället för pyro har de jobbat med ljus denna gång, vilket kändes fräscht, de är snart på Nightwish-nivå (jag hävdar att Nightwishs ljustekniker bör uppbära en saftig lön). Jag skulle kunna skriva en bok om den fantastiska setlisten, men det förhärskande minnet är själva bandet-jag kan inte komma ihåg när jag såg dem så här genuint glada på scen sist. Härligt! Dessutom starka prestationer över lag-jag förstår inte vad Linnéa Olsson i SVD pratar om men den dagen hom och jag har samma åsikt om en konsert så är nog världsfreden nära ;)

Vill ni läsa ett riktigt bra skrivet omdöme om konserten tycker jag att ni ska titta in hos MrMasa.

Tyvärr så har helgen gjort mig "infected" på mer än ett sätt-jag har blivit förkyld och varit hemma från jobbet i två dagar. Börjar dock resa mig-och även om Hagbard givit mig smeknamnet "Patient Zero" kan ni vara lugna i huvudstaden. Jag har inte det minsta sug att tugga på er. Nu ska detta bidrag till blogginläggens megafauna avrundas med två videos-det blir Death destruction "F*ck yeah" och Hammerfall med "Steel meets Steel" som jag hörde för första gången på sex år.

Tjej och killsnack om prylar

Det har varit en fullt ös-helg. Resultatet är att jag är ruggigt trött. Vintertid har aldrig kommit lägligare:)
Jag "torrbloggar" därför lite med ett tjej och killsnack om prylar.

Prylar
1. Fem realistiska saker du skulle du ta med dig till en öde ö, Robinson tex?
Kniv, yxa, en bok om ätbara växter och djur i regionen, fästingpincett och myggnät.

2. Vilken pryl är den senaste du införskaffade?
Det var ljus till Samhain-firandet jag blivit inbjuden till imorgon.

3. Tre prylar du inte kan leva utan?
Oj, nu har ju ju levt utan saker som laptop i perioder och vet att man klarar det mesta, så frågan är lite fånig, men jag väljer att tolka den som "mycket användbara saker" och då svarar jag-vattenkokare, stavmixer och dator.

4. Nästa sak som står på önskelistan/som ska köpas?
Ny TV vore grymt-vill kunna titta på mina VHS-band och kunna kolla på film med vänner. En annan sak är fler ljusformar och de är på gång:)

5. Vad gillar du modet som är just nu; Shabby Chic. Det vit-smutsiga, kungakronor, fågelburar osv som inredningsdetaljer.

Med all respekt, det är inte min likör alls. För mig personligen är det alldeles för puttinuttigt. Jag föredrar att ha ett spel mellan mörker och ljus (konkret exempel, stålblå väggar och vita lister)-och har hellre drakar än änglar.

Tuomas-tvivlare

Nightwish har släppt en liten teaser för sitt kommande album "Imaginaerum". Det är en bit av nya singeln "Storytime" som har släppts. Nu verkar det nästan vara en reklam-spot men när jag ser den så tvivlar jag på Nightwish för första gången i mitt 30-åriga liv (varav 8 som Nightwish-fan). Jag har visserligen sett fram emot ett gladare Nightwish-album men det här känns lite för glättigt. Känns som att de har blandat lite Tim Burton med lite Nightwish. Återstår att se när albumet kommer.
Vad tycker ni?

Egen e-post

Efter sex år har bloggen äntligen fått sin egen epost. Ni hittar den under min profil. Där kan ni skriva om ni vill kontakta mig

Sweden Rock Bandsläpp

Medan de vanliga dödliga förebereder som bäst för allhelgona och/eller halloween, och möjligen har börjat skänka julen en tanke, så släpper Sweden Rock Festival både biljetter och sitt första bandsläpp. Följande band kommer alltså till Norjes "fields of gold" nästa år

Positivt är att det ser ut att bli en roligare blandning i år, att döma av de första banden (de har redan fler power metal-band än förra året) och att Mötley alltid borgar för partystämning-till och mer på ett lerigt och regnigt Sonisphere. Nu har jag ju redan sett både Mötley Crüe och Dimmu Borgir, så det är inga band jag kommer att springa benen av mig för att få tag i en biljett. Jag ser dock med spänning fram emot vad mer som kommer (Tarot! Snälla! Tarot!)

Vad tycker ni läsare om första bandsläppet?


*Bild från http://www.swedenrock.com

Life is a lemon and I want my money back!

Lyckan blev kortvarig-när jag duschade efter träningen så lossnade antihalk-dekalerna, iaf delar av dem. Jag tror att det beror på att limmet har försvagats under åren de har legat, men surt är det. Så jag låter Meat Loaf utgjuta sig åt mig.

Lyssning och hemmafix

Det ni ser på bilden ovan är inte en moodboard om badrum-det är botten av mitt badkar. Igår fick jag nog och gav mig först på att skura mitt utslitna badkar med anti-cillit bang för smuts och mögel, och lyckades få det gamla skrället nästan helt vitt (troligen är badkaret lite äldre än jag).  När det var gjort så tog jag fram antihalk-dekalerna jag köpte för lääänge sedan och satte fast. Jag gillar det positiva budskapet-det är just sådant man ska göra i mitt badrum-även om simmandet kan bli lite jobbigt och jag sjunger oftare när jag lagar mat än när jag duschar.

Har dessutom ändrat musikvanor. Morgonen har blivit min musikstund. I förrgår stod Tarot "Shining Black" på den musikaliska menyn och igår blev det "Infected" med Hammerfall.  Har också testat att överge min gamle vän "Shuffle"-knappen och fokusera på ett album när jag åker till och från jobbet. det senaste dagarna har det blivit Sabatons två senaste album. Sabatons musik är en av få saker som tränger igenom min morgontrötthet.

Som ni hör så är det hemmafix som gäller här. Vad ägnar ni helgen åt?

Höstmys för en hårdrockare

Söndagen tillbringade jag söderut (nåja-södra utkanten av stan) för att hänga hos min vän Hagbard. Jag tror att det hängs för lite i konungariket Sverige. Så många som slår knut på sig själva för att fixa till-när det skönaste ofta är att käka något enkelt (vad vi åt kan ni läsa i matbloggen). Vi spenderade också tid med "Game of Thrones"-är nu halvvägs genom säsongen och jag gillar den. Inte bara för att den har nyanserade karaktärer och en bra historia, den är så välgjord. Jag sitter och kollar lite extra på alla fantastiska ljus och ljusstakar-det är rena pornografin för en hobbyljusgjutare som mig. Riktigt så avancerat är inte ljuset som jag gav till Hagbard i födelsedagspresent (det ser ni på bilden)-men han blev glad för det, och det är viktigast. Är speciellt nöjd med guldränderna jag lagt mellan färgerna-jag är ny på den tekniken.

De senaste dagarna har det varit smulor i själens lakan. Grubblar på hur jag ska lösa det. Börjar bli julsugen men handelns försök till trots, det känns lite för tidigt. Då tänkte jag efter vad det är jag gillar med julen. Det är ju att göra fint hemma och pyssla i kök och vardagsrum. Det är det ju inte för tidigt att göra i oktober-det är nog det jag behöver. Höstmys.

In Future world

Kim satte fart på mina tankar i sin kommentar till Rebellängelns inlägg. Hon ställer frågan hur länge behovet av att ha booklet, omslag med mera till skivor kommer att kännas i en tid när allt mer laddas ner digitalt.

Jag funderade lite och jag kan tänka mig att framtidens band och artister kan tänkas gå åt följande håll:

• Budgetvägen-att skippa hela grejen och istället möjligen lägga upp texterna i en pdf. på bandets hemsida
• Medelvägen-att göra som idag-skapa booklet och konvolut som lyssnarna kan ladda ner
• Lyxvägen-att verkligen skapa en helhetsupplevelse. Jag kommer att återkomma till det nedan.

Den digitala eran kanske innebär slutet för skivan som vi ser den, men att inte vara bunden till det fyrkantiga formatet som vinyl eller CD innebar kan ge nya möjligheter, möjligheter till en helhetsupplevelse. Vem vet, artister som även ägnar sig åt konst kanske sänder med en målning istället för ett konvolut. Hysterica samarbetade ju vid sitt senaste albumsläpp med konstnärer, som fick skapa ett konstverk till varje sång på albumet. Idén är lysande. Varför begränsa sin merch till t-shirts när man kan göra en glasskulptur eller en fondtapet? Kanske rent utav doftljus för att ge alla sinnen en upplevelse? Kanske rent skicka med källan till inspirationen. Sabaton skulle till exempel kunna skicka med en pocketutgåva av Sun Tzus "Krigskonsten" och Judas Priest en pocket med "Nostradus Profetior".

Vad tycker du? Har du några idéer om vad man skulle kunna göra med albumen i framtiden?

Lite mer mmmmetal i livet ;)

För några inlägg sedan så skrev jag ju om detta med att ta hand om sig själv i höstmörkret. Något som piggat upp mig de senaste dagarna är att jag bytte skrivbordsbild på datorn-från ett anonymt men vackert bildspel på olika landskap till bilden ovan. Jag kan bara säga att det känns så rätt. Är jag glad blir jag på bättre humör av den och känner jag mig lite vissen så får jag lite mer kämpaglöd. Dessutom blir det stilrent och snyggt på datorn med helsvart bakgrund och Joakim (Brodén, sångare i svenska metalbandet Sabaton) i centrum.

Ska man dessutom följa Feng Shui så går vi nu in i en tid då naturen domineras av yin, dvs. energi som är bl.a. kvinnlig. Då kan det vara bra att balansera med lite yang, dvs. manlig energi. Och får ni inte manliga energier av bilden ovan vet jag inte riktigt hur vi ska få till det ;)

Stort tack till Stefan Sturve på Nymph Studios, som tagit bilden och givit mig sitt tillstånd att använda den i bloggen.

Hur lyssnar du människa?

Rebellängeln skrev om musikbranschen och en diskussion uppstod om albumet som koncept. Jag konstaterade då att jag är en kluven person vad gäller just album.

Å ena sidan vill jag ha album-jag gillar förväntan inför release:

• Blir det koncept eller tema?
• Hur ser konvulutet ut?
• Blir det en vidareutveckling av musiken?
• Blir det ett bra flöde (sistnämnda är viktigt för mig)

Jag håller t.ex. "Legacy of kings" som Hammerfalls bästa album-just pga av hur albumet är upplagt. Det börjar med "Heeding the call" sedan är det fullt ös fram till låt nummer 5, då kommer en ballad, fortsätter med en ganska lugn låt (förövrigt Hammerfalls bästa genom tiderna) "At the end of the rainbow", sedan är det fullt kör 3 låtar och sedan avslutas det med balladen "Fallen One".  Likadant Cans "Beyond the gates" som kör på det tunga mörka temat fram till den avslutas med den sorgliga kärleksballaden "Forever ends". Å andra sidan gillar jag även Europes "Last look at eden", vars enda röda tråd är spelglädjen.

Å andra sidan-jag är beroende av random/shuffleknappen. Helt stick i stäv så gillar jag att röra om i grytan. Ibland får låtar nya dimensioner när de inte hörs tillsammans med sina vanliga kompisar utan med något nytt. I min mp3-och där kan jag via shuffle-knappen kastas från Enya till Dimmu Borgir-så upptäckte jag att låtarna "Rise of Evil" (Sabaton) "At the end of the rainbow" (Hammerfall) och "Garden of evil" (Cans) är syskonen som separerades vid födseln.

Det ska också erkännas-jag är usel på att sätta mig ner och lyssna på ett album från intro till outro. Det borde jag göra oftare. Dock har jag upptäckt att musik när jag lagar mat eller diskar är perfekt för att återupptäcka album som jag inte lyssna på ett tag. "Aegis" med Theatre of Tragedy är fantastisk matlagningsmusik.

 Noterar också att Sabatonkryssningen är utsåld redan nu. Himla kul att det går så bra för bandet. Jag tror att Sabaton kan vara nästa stora arenaband.

Imaginaerum

Metal from Finland har varit på pre-listening (finns det ett bra svenskt ord för detta? Förvägslyssning?) för Nightwish nya album Imaginaerum. Jag kan ju säga som så att det blev ju inte mindre spännande av att läsa den (här finns den). Jag kommer ihåg hur spännande det var förra gången, när "Dark Passion Play" släpptes. I ett avseende är det ju lugnare denna gång, vi vet vem som kommer att vara sångerskan. Å andra sidan så verkar ju Nightwish har gått lite utanför ramarna denna gång. Kanske tur det för hur man blir mer bombastisk än "Dark Passion Play" är bortom min förmåga att komma på. Det stora spänningsmomentet denna gång är ju att det ska göras en film också. Jag har sagt det förr och jag kommer att säga det igen, antingen blir det briljant eller också har det brunnit i skallen på Tuomas Holopainen.

Det är svårt att uttala mig om låtarna efter som jag inte har hört något mer än ett intro (som ni kan lyssna på här) och jag väntar till albumet kommer ut så ni behöver inte skicka länkar till läckta låtar. Däremot titlarna "the crow, the owl and the dove", "turn loose the mermaids", "I want my tears back" och "taikatalvi" (vintermagi enligt Google translate). Det känns som att jag kommer att älska det.

I nästa inlägg blir det också skivrelaterat.

Kom igen, SVT!

Imorse hade SVT ett inslag på Go'Morron Sverige om hårdrock (tack Sweden Rock Festival för tipset). Det handlade om att hårdrocken finns överallt och att filmen "Så j*vla metal" har haft premiär. Rubriken var "Hur har den svenska hårdrocken blivit så stor?" och där halkar SVT av banan direkt. De obligatoriska inslagen ska visas och till nämnda rubrik väljer SVT följande band: AC/DC (Australien), Iron maiden (England), Europe (Sverige), Metallica (USA), Mötley Crüe (USA) och Kiss (USA). Dessutom blir det lite beklämmande när man ska prata om hårdrockens status idag och den färskaste låten som spelas är "Enter Sandman". Varför inte spela lite vitala svenska band såsom Hammerfall, Opeth, Ghost och Sabaton, vilka samtliga drar publik och de flesta fått grymma skivrecensioner?

Sedan kommer det till gäster att bjuda in. Anders Tengner och Pär Holmgren gör inget dåligt jobb och säger en del intelligenta saker, men hade det inte varit kul att t.ex. bjuda in Anders Tengner samt någon från redaktionen på Sweden Rock Magazine eller Close-Up? Det hade varit en diskussion jag gärna hade lyssnat på. Nej, SVT, läs på och våga lite nästa gång.

Snäll mot sig själv

Vegomamman skriver om att vara snäll mot sig själv.  Hon skriver också att den stora tröttheten har tagit över. Hon är nog inte ensam om den känslan. Jag hör många muttra över att det är mörkt, grått och slaskigt, och även hårdrockare, vi som nästan har tagit copyright på mörkret ;-), erkänner att de "slokar". Så vad göra åt eländet?

Som vegomamman säger "vara snälla". Sedan är det individuellt vad det är att vara snäll mot sig själv. Vegomamman kände sig snäll när hon tillät sig själv att sova istället för att panikdammsuga. Jag kände mig snäll mot mig själv senast igår, jag för första gången på länge gick på yoga och efteråt tog ett skumbad för att mota bort träningsvärken. I media förknippas ofta att vara snäll mot sig själv med grandiosa spa-weekends eller tokshopping, men så behöver det inte vara enligt mig. Här kommer en lista på små saker som jag gör för att vara snäll mot mig själv. Hoppas att det kan inspirera!

• Träna-någonting som är kul med bra musik i öronen. Kan vara både yoga och ett tufft styrkepass. Kombinera gärna med ett skönt bad/en dusch med dina skönaste duschcreme.
• Skapa-att försjunka i ljusgjutning, tillverkning av smycken eller som Tant C, skapa ett pinupbord(!) är jätteskönt. Dessutom så blir det en tvåstegsraket då det tar mig till nästa punkt
• Alla sinnen ska ha sitt-har märkt att jag sover som allra bäst när jag får varva ner med tända ljus, doftljus, aromalampa eller rökelse, lite avslappnande musik och ett gott te. Dessutom smörjer jag in mig innan jag går och lägger mig
• Umgås under avspända former-det här har tagit mig lång tid att inse. Jag är den som gärna slår på stort när jag ska bjuda in och sedan är jag helt slut när gästerna kommer. Har nu insett att få av de bästa umgängestider jag har haft har inkluderat en sittande middag. Att bara "hänga" är ett underskattat sätt att umgås.
• Att vara obokad-att vakna och veta att jag kan göra precis vad jag känner för:)
• Kultur-jag försjunker i en film (och då ska det vara vackert som "The Crow" "Dracula" av Francis Ford Coppola eller "Sagan om Ringen". Svenska deckare, nej tack) eller bara att få ligga i soffan och fokusera på en hel platta i ett sträck.

Oj, detta blev ett långt inlägg men det är ett ämne som engagerar mig. Jag vill med att lyfta på hatten för Underbara Clara, som när hon fick lite tid utan familjen tänkte använda det till att ta hand om sig själv för att ladda batterierna när de kom hem. Heja!

For a hero's return

Efter att ha suttit på en lånedator (Nystan, du har min eviga tacksamhet) så hände det idag; jag har min egen dator igen :-D Känslan är lite som att flytta in i en ny lägenhet. Men så otroligt skönt att äntligen ha sitt eget lilla krypin-lite samma känsla som när jag flyttade från min etta med evakueringskontrakt till min nuvarande bostadsrätt. Passade också på att besöka det stora småländska möbelvaruhuset så nu har mitt kök berikats med rislampan "Väte" (jag hade ingen taklampa innan) och vardagsrummet med "fniss" papperskorg. Det känns skönt att ha höstfixat lägenheten-och jag har bara börjat:)

Lite Hammerfall blir det för att fira nya datorn-Hero's return

*bilden på lampan från Ikea.se

Weak yet not unblessed, part 4

Den som sade att tisdagar är den jobbigaste dagen på veckan hade rätt. Det har varit en tung morgon. Inte nog med att jag just nu är skör, vilket yttrar sig i att jag kommer på kant med vänner, min telefon har dessutom tvärdött. Paradoxen i detta är att jag har lättare än vad jag kan minnas att faktiskt resa mig upp och göra saker. Så nu har jag satt stenen i rullning på att fixa trasigheter, med god hjälp av min pappa. Det känns skönt att jag har handlingskraften i behåll. Det är grått, inte nattsvart. Är dock medveten om att jag just nu är känslig och behöver positiv energi.

Fredagsmys

Tack alla ni som engagerade er och gav kloka kommentarer i mitt förra inlägg. Jag kan glädja er alla med att jag och vännen pratade senare på kvällen och vi är vänner igen-och som Fru Vargavinter så klokt skrev-jag tror att det kommer att leda till en starkare relation i längden. Jag har iaf lärt mig mer om var min väns gränser går.

Det har varit en tuff och slitig vecka på jobbet, inte minst idag när jag fick vara mycket lugn och pedagogisk i o m att min kollega var uppe i varv men hon coolade snart ner och vi fick mycket gjort. Kan dock säga att det gjorde mirakel för själen att få komma hem, dricka en kopp te och därefter laga pumpapasta som jag avnjöt med tända ljus och en Slottskällan Vit.

Nu dags att gå till vila-imorgon är en ledig dag.

Everything fades to gray

Jag tror att alla som har haft ett längre förhållande minns hur det var när "förälskelsefasen" tog slut efter c:a ett halvår och man vaknar upp och börjar se vem det egentligen är som man har blivit ihop med. Vad jag inte insåg förrän i vuxen ålder var att det händer i vänskapsrelationer också. Igår slog det till mellan mig och en vän (tänker inte skriva ut vem h*n är för att kunna skriva mer öppet om fenomenet)big time.

Det kändes igår som att det rosa skimret inte bara diskret försvann, det skrek "Scr*w you guys, I'm going home!" på bästa Cartman-manér och slängde igen dörren så att dammråttorna svimmade. Det var ganska nära att jag bad personen fara åt..., men en liten klok röst i bakhuvudet sade att jag skulle ångra mig länge om jag gjorde det, så jag höll tyst. Det känns dock när jag i mina ögon slog med fjärilsvingarna och så utbröt en orkan.

Jag kan se att jag hade del i detta. jag kan ha lutat mig för hårt mot den här personen, hårdare än h*n orkar och är värd. H*n sade dock att vi skulle höras imorgon (dvs. idag) och vi är vuxna och intelligenta människor så jag tror inte att vår vänskap är körd, Däremot går den nog in i ett lugnare stadium.

Hur har ni andra tacklat det här om ni har upplevt det? Och hur hanterar ni fnurror på tråden med vänner?

Slitiga veckan

Slitiga veckan går mot sitt slut. Igår tog jag sista långpasset och klarade också av lägenhetsinspektionen med glans. Allt har dock ett pris-jag var trött som en sarkofag när jag kom hem och kunde inte riktigt njuta av min nyfixade lägenhet. Imorse gick det dock bättre-åt frukost vid mitt köksbord för första gången på länge medan jag läste den fantastiska artikeln om bandet Alice Cooper i senaste Sweden Rock Magazine. Grubblade på hur jag ska kunna spetsa till köket-det är lite väl stilrent nu med mest blått och svartvitt. Skönt-tills jag fick sjasa ner Ozzy från bordet ;)

Har också hunnit packa ner de saker jag ska sälja på loppmarknad imorgon. Det ska bli roligt-och så skönt att få ut grejer ur hemmet (det som inte blir sålt kommer jag att skicka ut i kretsloppet, dvs. skänka til välgörenhet). När grejerna är sålda så kommer jag att krypa ihop hemma efter den långa veckan. Nästa vecka är planen att köra en hälsovecka. Hälsosam mat, träning och lugn. Kura skymning som de säger. Tända ljus och te-höstens små välsignelser.

So tired...

Måndagstrött som tusan idag. Det är mycket på alla håll och kanter nu och det har satt sig i kroppen och på själen. Dock är flera av sakerna positiva och andra kommer att leda positiva saker när det är färdigt. Idag jagade jag iaf måndagsbluesen på flykten med att laga mat till Theatre of Tragedys "Aegis" och genom att läsa tracklisten till Nightwish kommande skiva "Imaginaerum" på Metal from Finland. Det ska bli så spännande.

Som sagt, är trött. Just nu är det lite "kött och potatis" som Hagbard brukar uttrycka det när saker är habila men ospännande. Ironiskt nog får jag en hel del gjort, men jag är inte direkt kreativ. Positivt är ju att höstvädret inbjuder till vila. Hoppas på att få sova gott i natt, annars kan ni ju säga hej om ni ser en metaltjej som går och nynnar den här på stadens gator

Rceovery-skivan

Chief Rebel Angel och C gav mig genom sina sympatiska kommentarer till förra inlägget inspiration till att skriva om ett fenomen som jag har stött på, recovery-skivan. Ni vet, den där skivan som man spelar om och om igen under ett jobbigt skede i livet, och som beskriver precis hur det känns.
Min recovery-skiva är Nightwish "Dark Passion Play" och den blev det under perioden när jag var sjukskriven efter att jobb 2 drev mig till utmattning. Jag har alltid känt mig lite andligt besläktad med Tuomas Holopainen och hans beskrivning av turbulensen efter Tarjas avhopp, komplett med paparazzi i buskarna, kunde lika gärna ha handlat om hur det var för mig på jobb 2, där kraven bara blev fler och fler för att till slut dränera mig totalt.
En vän har "Isolation Songs" av Ghost Brigade som recovery-skiva och det är också han som uppmärksammade mig om fenomenet.
Riktigt så illa att jag behöver en recovery-skiva är det inte men bloggen Kingdom for a heart har lagt ner. Kommer att sakna Claras härliga ord. Hon har ju t.o.m inspirerat till följande inlägg:

Ljudet av ett hårdrockshjärta: Varför verkar allt vara roligare i Finland?:D#links . Trist att denna älskare av finsk metal inte kommer att blogga för oss längre-så som en snygg sorti så får det en låt från min Recovery-skiva "For the heart I once had"

Ur balans

Idag insåg jag att min själ är trött och jag är i obalans. Kombinationen kvällspass, situationen på jobbet är tuff på grund av alla höstförkylningar ( mina varma sympatier till alla er som kämpar med samma sak) och dessutom att jag fick ett dödsbud om en bekant, en av de där människorna som finns i utkanten av ditt liv och du är glad att de finns, har gjort att jag inte riktigt orkade längre. En välmenande men okänslig kommentar och sedan var jag förstörd. Har inte rest mig ännu. Dock inte nattsvart för att jag vet att det kan bli bättre-och för att jag vet att jag inte är ensam.

Förutom min fantastiska vänner har jag en fantastisk bundsförvant-hårdrocken. Det är i sådana här stunder den visar vad den går för. Vete sjutton om det finns något tillfälle då hårdrock passar bättre än just de där stunderna när du mår dåligt, men du vet att du är värd något och att du kan kämpa dig tillbaka. Jag vet ingen musik som på samma sätt hjälper dig att hitta energi, samtidigt som den tillåter dig att må dåligt. Jag har två låtar som alltid hjälper mig tillbaka. Den ena är "At the end of the rainbow" med Hammerfall. Den andra är "Uprising" med Sabaton, som jag bjuder på här.

Vad lyssnar du på när du behöver hitta energin igen?

Veckans Söderbergare

Den har legat i träda några veckor, men "Veckans Söderbergare" är tillbaka igen.

• Köpte av de nya strumpor och underkläder jag köpte för några veckor sedan var 100% av underkläderna och 67% av strumporna i ekologisk bomull.
• Har fått svar från Garant och de skriver ut vilken typ av olja det är de rostar nötterna i samt att när de använder palmolja, så samarbetar de med RSPO (Round table of sustainable palm oil). De tyckte dessutom att det var roligt med konsumenter som vill göra medvetna val.
• Den här punkten är inget som jag har gjort specifikt denna vecka, men när det gäller bomull för rengöring av kroppen (bomullsrondeller och tops) så väljer jag uteslutande ekologiskt.

Helgen borta hos mig

Japp, vid rubriksättningen har jag har låtit mig inspireras av ett känt program där vanliga människor bjuder hem varandra på middag och sätter betyg-medan Helge Skoog gör sig lustig. Min helg har nämligen varit som en härlig trerättersmeny. Jag kommer inte att sätta några betyg (det blir ändå bara skyhögt, och vems helg ska jag tävla mot?) men presenterar det så.

Förrätt-fredag: Håkan Hellström med vänner

Dagen började beskt med en meningslös diskussion om hårdrock med en kollega. Jag respekterar att inte alla gillar hårdrock, men varför säga att det är värdelöst för att man inte gillar det själv-och verkligen lägga tyngdpunkten på att din dotter och hennes pojkvän inte lyssnar på det? Nej, jag föredrar helt klart personer om pratar sig varma för vad de själva gillar istället för att lägga fokus på att förminska någonting annat.

Betydligt trevligare var det att sitta på Gröna Lund med Sisu (Padawans mamma), Padawan, en vän tillde båda och Lady Glatem (jag älskar de härliga kompis-cocktails jag blandar ibland)ochkäka thai-mat innan Håkan. Det var galet mycket folk men jag har aldrig upplevt en så vänlig stämning i förhållande till folkmängden. Det förstärker min åsikt att jag inte är något jätte-fan av indie (fast jag kan lyssna på det) men jag gillar människorna-dessutom lite kul att gå på en konsert tillsammans med Lady Glatem. Upptäckte att jag gillar låtarna från Håkans nya CD bäst och hittade t.o.m en låt som hamnade i min spellista med kloka texter "Man måste dö några gånger innan man kan leva". Helheten sammanfattas bäst med en kommentar från en kille till vänster om mig "Det är inte så att man ser någonting, men man känner att det är bra"

Varmrätt: lördag-Utgång med Do Glatem

Efter att ha spenderat den längsta sammanhängande tid hemma som denna helg skulle bjuda på tog jag mig iväg till Do Glatems hem-vi passade på att testa vår bästa knutpunkts nya hårdrocksklubb som ersatt karaokeen på lördagar (jag har lite blandade känslor för detta). Det blev iaf en trevlig kväll med två live-band. Fick tyvärr mina känslor angående tjejband cementerade-varför har så få band med bara tjejer riktigt bra vokalister? Det är ju inte direkt så att det råder brist på tjejer som kan sjunga. Mycket skumt-kan bara komma på Vixen och Hysterica som har bra sång (och nu räknar jag alltså bara band med uteslutande kvinnliga musiker). Eftersom SL bestämt att vi som är beroende av pendeltåg ska lägga oss tidigt och inte ha något liv så erbjud Do Glatem gästrummet så vi åkte dit-blev dock inte mycket bruk av sängen för vi satt uppe och pratade halva natten-ett av de där fantastiska, otvungna samtalen som ofta uppstår sent och spontant. Jag vet inte riktigt vad jag har gjort men jag är mycket tacksam för att jag har Do och Lady Glatem i mitt liv-de ger mig så mycket positiv energi.

Dessert: Söndag-Möter min överman och ser Game of Thrones

Jag trodde att jag var den mest extrema te-drickaren i Stockholms län-det var innan jag åt frukost med Do Glatem. Har inte bestämt om jag ska erkänna mig besegrad eller starta krig ;) Jag bestämde mig för att avboka min yoga och istället ge själen massage i form att hänga med en vän. Till slut gav mig mig av för en mycket snabb mellanlandning hemma där jag matade katterna och hämtade te för att bege mig till Hagbard. Han var också en perfekt värd och lät mig smaka på det ekologiska och rättvisemärkta chai-teet som han hade beställt. Mycket gott:) Han lagade också ljuvligt goda mackor som ni kan läsa om här.  Han lät mig också som utlovat se två avsnitt av "Game of Thrones"-och jag är den siste att hoppa på hajpen-men oh vad den är grym! Det är fantasy för vuxna-jag gillar att de verkligen låter saker hända och att det verkligen är en historia som berättas-inte tio episoder. Dessutom är jag stolt för att jag hängde med så bra trots att jag inte läst böckerna och vi såg den otextad. Den är brutal på ett bra sätt, bitvis mycket sensuell och sådär kargt vacker som ett frostbitet träd.

10 år

Imorgon är det 10 år sedan 11:e september. Idag är det tio år sedan min morfar gick bort. Självklart är han saknad, och det är attans persilja att livet är så "dåligt tajmat" som Lena Endre uttryckte det, att jag upptäckte många av de saker vi idag skulle ha gemensamt-opera,yoga (det utövade han redan på 70-talet) och hälsokost, efter hans bortgång. 

Morfar älskade gemenskap och det var mycket viktigt för honom att vi ska vara skapliga mot varandra som han sade-så jag tror att han uppskattar att jag ägnar mig åt sociala aktiviteter med vänner denna kväll och hela helgen. För att knyta ihop oss-och hyla honom-så blir det en video med Tarja Turunen (f.d. Nightwish) när hon sjunger en av mina älsklingsarior "Měsíčku na nebi hlubokém" ("Song to the Moon") från "Russalka"

The past and the present unites in us all

En stor dag igår-jag var nämligen på dop. Alvfursteparets dotter Alvknyttet skulle nämligen döpas. Dessutom skulle min mamma ha fyllt 55 om hon hade levat. Jag vet dock att hon hade gärna sett att jag firade mina vänner-det kändes som ett mycket bra sätt att fira. Det var ett mycket trevligt dop-positivt och varmt (tycker även en fallen kyrkobesökare som undertecknad). Efteråt blev det buffé i festlokalen där Alvfamiljen (somde hädanefter kommer att kallas) bor. Fick hålla i Alvknyttet och hon är en underbar liten varelse-fast jag förstår att det är jobbigt att bli hållen av en ovan CrimsonAnna efter en lång och stimmig dag. Jag har inte rikigt koll på hur man handskas med barn på ett bra sätt men hon lär mig lite mer varje gång. Hade gärna stannat och hängt lite längre (att hänga hos Alvfamiljen är underskattat) men jag skulle jobba tidigt idag så jag fick dra mig hem.

Nu börjar en skön vecka när jag är måttligt bokad:)

(Rocker) boys will be (rocker) boys

En kul notis som jag hittade på Marshalls hemsida:

"Gothenburg based metallers, Hammerfall, smashed the record in Sweden for having the most live Marshall cabs on stage. A staggering 54 cabinets were used for Hammerfalls performance at the Getaway Rock Fest in Gävle, Sweden this year, with each and every one hooked up and powered - that's an amazing total of 216 loaded speakers! Loud or what! "

Ett inlägg till Victoria och Daniel

Hej Kronprinsessan och Prinsen,

Ni kan sluta fundera på namn till ert kommande barn. Nu är det klart. (Den rockiga delen av) Undersåtarna har talat. Vi ser nu fram emot att välkomna Prins Dio eller Prinsessan Avantasia av Sverige i mars. Detta enligt en omröstning här på bloggen.

Gosedag för själen

Igår var en sådan där skön dag som vi alla behöver. Det började med att jag åkte för att köpa dopresent till Lillalven som ska döpas på söndag. Den mest smärtfria presentshoppingen ever. Mina barnkunskaper är begränsade men jag hittade en trevlig expedit som kunde sin sak och hjälpte mig. Känns bra inför dopet-present fixad och min outfit i stort sett uttänkt. Vet inte hur ni läsare har det, men de stora frågorna brukar ju vara "Ska vi ge något?" "I så fall vad?" och"Vad ska jag ha på mig?" Investerade i strumpbyxor och duschcreme till mig själv. Strumpbyxor är en sådan sak som jag alltid kan shoppa-det är sådan sak som sätter stilen. Idag blev det röda, lila, spets (svart såklart;D) och mönstrade svarta. Köpte te också, mycket trevlig personal där också som gav mig ett glas vatten när jag fick elak rethosta.

Hämtade också en leverans från härliga Tefrossa-så det var tur att Tatueringsmodern och jag hade bokat in en kväll tillsammans, annars hade jag nog suttit med min temugg och ett leende hela kvällen. Men buskatterna har ju inte lärt sig brygga te så det finns ju kvar. Jag och Tatueringsmodern hamnade på restaurang Malaysia som har vegokvällar på tisdagar, då är vegetariska rätter billigare. Mycket gott och trevligt sällskap. Vi hann prata igenom vad som har hänt sedan vi sågs sist, en hel del. Hennes sällskap är uppfriskande-hon har sagt att vore hon en grönsak så skulle hon vara ingefära och det stämmer. Hon är en människa jag ska se till att umgås mer med.

Keep the flame burning!

Oscar Dronjak, är veckans gästredaktör på P3 Musikguiden. 18:30-19:00 ikväll är det dags att njuta:)
Hela Hammerfall blir det på söndag i "Moraeus med mera" i SVT1 på söndag.
Allra bäst är musik dock live så jag har bokat en biljett till Hammerfalls konsert i Stockholm:D

*Bilden från Hammerfall.net

Black black black nr 1.

Har varit förkyld i helgen men jag piggnade till idag och rensade mina två garderober. Det var otroligt skönt att göra. Nästan två kassar kläder som inte är jag kommer imorgon att gå ut i kretsloppet-dvs hamna i second hand-butiker.Behöver jag säga vilken färg som dominerar?  Eftersom jag har tänkt att uppdatera garderoben så är det ju nödvändigt att rensa-det måste ju gå att stänga garderoben;)  Har också beslutat mig för att hålla mig till en färgskala:

• Svart
• Grått
• Vitt
• Blå
• Lila
• Rött

På tal om ny stil-har haft en cool musikupplevelse idag-Hammerfall på ungerska! Det är på nya singeln B.Y.H som de bjuder på "Send me a sign" på originalspråk "Hol Van A Szó”, Finns på Spotify.http://open.spotify.com/track/5qHnx56LP2fthcSZUBS8ZA

Den vår de svage kallar höst

Nu när närmar sig hösten, min favoritårstid. Lite som våren-en chans till nystart. Det kan ju också handla om att mycket av det jag gillar-djupa färger, te och svalare väder-har sin högtidsstund på hösten. Jag bjuder på lite Vivaldi-det känns lite tidigt att spela Type O Negatives "October Rust":

På tal om te är jag med i Tefrossas utlottning om 300 kr att handla bland annat te för. Jag kommer att använda mitt presentkort till att bjuda polare och vänner på te och till att doftsätta julen. Varsågoda att gå in och tävla ni med. Må bästa tedrickare vinna:)

Skippa Scampin!

Några kloka ord från Naturskyddsföreningen:

Veckans söderbergare

Jag är på gott humör idag: jag har äntligen en surdeg igen och har spenderat tid med en vän och ägnat mig åt lite Tolkien-nörderi (det ser ju mycket intressant ut. Frågar du mig ser dvärgarna ut som ett metalband) samt hjälpt henne att henna-färga håret. Har också fått en dop-inbjudan.
Trots allt detta positiva har jag inte så mycket att skriva. Vi går därför direkt på Veckans söderbergare:

• Valde havregrädde istället för vanlig när jag lagade stroganoff idag
• Skrev till Urtekram och frågade vad de använder för palmolja-den är ekologisk och certifierad

DÅ går vi in i nästa vecka.

Nystartstid

Grubblar också på vad jag ska köra på för färg på fondväggen i köket svart eller Skuggviol+246?  Båda har sina fördelar men jag har svårt att välja. Blir svart för mörk eller blir skuggviol för mjukt? Berätta vad ni tycker.

Legacy of kings ;)

Denna dag har ägnats åt ett ovanligt skönt besök hos mormor. I övrigt har jag fyllt förråden lite samt att jag gläds åt nyheten att det inte blir någon licensjakt på varg i vinter.

Jag passar också på att kommentera nyheten om Kronprinsessans graviditet med en omröstning på bloggen vilket rockigt namn ni tycker att prinsen/prinsessan ska få. Varsågoda att rösta:)



Veckans Söderbergare

Nu är det premiär för en ny avdelning här på bloggen, nämligen Veckans Söderbergare. Nu är det ju iofs över ett år sedan jag myntade uttrycket,men jag känner att nu är det dags att göra det till en återkommande avdelning här i bloggen.

Vad är då en Söderbergare? Jo det är att göra någonting som jag gör för att öka min medvetenhet och göra världen till en lite bättre plats enligt principen "Du kanske tror att dina insatser är en droppe i havet, men havet består av droppar" Namnet kommer av min Favorittenor och inspiratör Rickard Söderberg. I detta är han Yoda och jag är en enkel padawan.

Min tanke är just att visa på vad som går att göra och att det går i vardagen.

Denna vecka har jag gjort följande:

• För första gången har jag köpt ekologiskt te till jobbet. Att priset dessutom var 2 kr lägre gör att inte ens de mest förhärdade ekonomer kan muttra.
• Upptäckte (efter köp) att mina jordnötter var rostade i palmolja. Så vill jag inte ha det så jag kontrollerade Icas policy (måste gå vidare och se vad t.ex. WWF säger om den). Mejlade också Hemköp och frågade vilken typ av olja de röstar sina egna jordnötter i. Rostar de i något annat så blir Hemköps nötter framöver.
• Efter att ha läst Rickards inlägg om TCM (Traditional chinese medicine) så blev jag upprörd. Jag använde ingenting sådant men jag mejlade Lush i England och frågade varför de använder rosenträ. Lush har tidigare uteslutit palmolja i sina produkter utan att kvaliteten försämrades så jag tror att de kan lösa det. Rosenträ (som en fin doftolja utvinns ur) är utrotningshotat.

Där var vi igång. Kom ihåg-ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Mitt tack till Erik Lundback som tagit den fantastiska bilden och Rickard Söderberg som lånar ut den