Min nya vana-Februari 2014 halvtidscheck

Halvvägs genom februari. Hur har det gått med vanan att packa väskan och vara förberedd innan jobbet? Jo, det går ganska bra. Kommer ihåg det jag ska ha med mig. Veckorna som har gått har inte varit så kul, med trötthet, gråväder och dessutom varit lite vissen och dessutom, ingen har klagat men jag säger det själv, gnällig. Så nu får det räcka.

En ny vana som har gått sådär är Veckans välmående-att varje vecka planera in något som jag gör enbart för att det är skönt och/eller kul. Det har varit lite si och så, men kommande vecka har jag planerat in det, på den dagen då jag ser risken att vara trött och sliten är störst.

Har du infört någon ny vana i år? Hur går det i så fall?

Alla (Hårdrocks)hjärtans dag

Den här veckan har varit tung. Det har varit trött och flipperspel i den Crimsonska skallen. När min vän Icka, frågade mig varför så svarade jag "Pms, gråväder och slutet av en jobbig period på jobbet". Hennes kommentar "Det kan ju ge vem som helst flipperspel i skallen". Nu känns det iallafall som att ljusare tider är på väg och jag ska släppa saker och sluta älta.

Nåväl, 14:e februari, min yngsta kusins födelsedag (hon heter dock inte ens Valentina i andranamn) och dags för bloggens äldsta traditon. Hammerfall med "Hearts on fire" upplagd för att som älskar hårdrock och speciellt till alla singlar.

 

Nästa inlägg kommer jag att göra en halvtidssummering av mitt bästa år-utmaningen i februari.

Sonata Arctica "The wolves die young" och Tuomas Holopainens soloprojekt

Det har varit tunnsått med hårdrock här på bloggen, men det verkar som att det blir ordning på det nu. Tre av "The Crimson Four", Hammerfall, Sabaton och Sonata Arctica släpper skivor i år (Sonata redan om en dryg månad) och dessutom har Tuomas Holopainen gjort verklighet av sin dröm: ett konceptalbum från hans favoritseriealbum "The life and times of Scrooge McDuck". . Förra veckan så släpptes första singeln från skivan "A lifetime of adventure".



Det här är ju inte direkt metal, men det är ju heller inte vad som utannonseras, och en av Nightwish styrkor har ju alltid varit de vackra balladerna. Om ni tycker att en av de kvinnliga rösterna känns bekant är ni troligen ganska bra på finsk metal, Johanna Kurkela sjöng nämligen på spåret "Deathaura" på Sonata Arcticas "The days of grays".

Kurkela blir en snygg naturlig övergång till Sonata Arctica, som släppt sin första singel. "The wolves die young". Det här kan man kalla för en återgång i två bemärkelser: dels en återgång till det mer power metal-influerade soundet som utmärkte bandet tidigare, dessutom återvänder bandet till totemdjuret vargen (detta var en följd av återgången till det gamla soundet enligt Tony Kakko). Oavsett så gillar jag denna singel. Jag vet inte vad ni övriga tycker men jag lite "Game of Thrones"vibbar när jag hör texten i refrängen som ni kan läsa här.


.

Att sluta följa någons blogger/twitterkonto

Jag känner mig ungefär så här

Och hoppas verkligen att den som blir avföljd inte känner sig så här

eller så här

De kommer aldrig att skriva kärlekssånger om oss

Idag firar jag och min älskade Goron 1 år som par. Nu antar jag att en och annan satte kaffet i halsen över rubriken men allt är bra mellan oss. Det är bara det att det skrivs inga kärlekssånger om två nördar som har sin första dejt på tekniska museets utställning om TV-spelskonst. Överhuvudtaget har det varit vår grej hela det här året. Vi har gjort det vi gillar inte vad som anses romantiskt. 

Svårt att beskriva den här relationen, vi ger varandra energi helt enkelt. Så skönt att slippa kriga och knega ensam som jag har gjort i flera år. Enligt Goron fick vi en present från SVT idag (vi gav inte varandra något, utan nöjde med att gå ut och äta igår). När vi satt och myste soffan visade de konserten "Videogames Live" med full symfoniorkester. Båda två njöt vi i förra drag =) Jag kunde inte hålla mig utan gav Melodifestivalen en känga på Facebook.

Här kan ni titta på den (t.o.m 2014-03-11)