Hammerfall på Love stockholm 2010

Igår var det dags för Hammerfall på Skeppsbron under Love stockholm 2010. Jag tycker egentligen att det är ett småfånigt evenemang men jag har mycket svårt att motstå gratis Hammerfall-och metal är ju en av mina stora kärlekar (de andra är Ravenlord och naturen). Så det kändes rätt. Var där i gott sällskap dessutom. Samma som tisdagens Poodles-konsert. Skeppsbron var en ganska trevlig konsertplats med den flytande scenen och Hammerfall gjorde en bra show. Jag är speciellt nöjd med setlisten-material från nya plattan blandat med gamla klassiker. Fick höra en låt jag inte hört live förr ("Stronger than all"), en jag inte hört på fem år ("Secrets") som var inledningslåt på min första Hammerfall-konsert och en jag inte hört på tre år ("The dragon lies bleeding"). Instämmer med MrMasa om att det hade varit kul med "Legacy of kings" (jag hade inte kunnat hålla mig från att spela den när scenen låg mitt framför slottet). Grabbarna såg pigga ut på scenen och verkade ha roligt. Joacim Cans pratade om deras medverkan på Sonisphere och dedikerade "Hearts on fire" till Ronnie James Dio. Det kändes som en bra låt att dedikera till honom så jag sjöng den med lite extra känsla.

Jag har tänkt lite på de här spelningarna jag varit på denna vecka. Båda har ju varit på platser dit det kommer fler än redan frälsta hårdrockare. Ibland har jag läst i recensioner att det skulle vara negativt för musiken men det tror inte jag. Jag ser dem lite som ett "Smaka på Stockholm" för restaurangerna. Du får chansen att ta en smakbit och avgöra om du vill gå på restaurangen/konserten och betala fullt pris för det. Tror snarare detta är bra för hårdrocken i längden.

Tyvärr så försökte några idioter starta en moshpit. Trogna bloggläsare vet hur illa jag tycker om detta fenomen, och är tycker jag det är dubbel idioti. Inte nog med att fenomenet i sig är fånigt, på en sådan här plats där det finns många i publiken som aldrig hört talas om moshpit eller vet hur man gör, är risken extra stor att någon skadas. Speciellt taskigt tycker jag det är att starta en pit när det finns barn i publiken. Oturligtvis har min padawan fått smak för det. Jag behöver lite tips och åsikter hur jag förklarar att detta är en urlöjlig grej egentligen. Läsare, vad säger ni om moshing? Kan finns det någon av er som har moshat och slutat? Alla åsikter är välkomna.

För er som vill återuppleva konserten eller se vad jag pysslade med så finns länken här

Det vackraste av lyxproblem

Idag trodde jag skulle bli en lugn dag hemma innan kvällens Hammerfall-konsert men tji fick jag. Fick två förslag. Det ena är att jobba imorgon vilket jag tog för kollegan har fått sjukdom i familjen så jag ryckte in, det andra är att bli moderator för ett forum. Jag har bett att få lite information om moderationen och jobbet tog jag för det öppnar för att jag och Ravenlord kan få lite tid tillsammansdenna vecka, trots att både han och jag helgjobbar. Så är det just nu, det händer väldigt mycket skoj och det måste räknas som det vackraste av lyxproblem att hitta balansen i det.

Poodles vill stand tall

Igår tog jag med min Padawan och hans mamma på Gröna Lund för att se the Poodles. Vi drog dit, styrkta av sushi. Originalplanen var McDonalds men det fanns ingenting för mig att äta där (jag tolkar det som att de inte vill ha mina pengar). Med tanke på de vegetariska sushirullarnas härlighet så gör det ingenting. Har skaffat grönt kort så jag får gå in hela sommaren på Gröna Lund. De har byggt om i sommar så Lilla Scenen visade sig vara lika med Dansbanan (och ja, det kom några flashback från mitt mörka musikaliska förflutna;) ) Det visade sig sedermera inte vara någon nackdel, även om jag ser det som en av paradoxerna idag, vi klämmer in artistuppträdanden på fler och fler platser men det blir färre och färre ordentliga scener.

Spelningen var grym. Poodles är nog ett av de mer underskattade live-banden i Sverige. Det var riktigt härlig och som min väninna konstaterade "Det syns att de har roligt" Jag gillade blandningen på deras låtar-är glad att jag fick höra "Thunderball". Roligt också med den blandade publiken-hoppas det föddes flera nya hårdrockare igår. Efter den dryga timmen musik blev det signeringen. Jag hade inte köpt någon skiva men kom på en lysande idé-jag lät dem signera mitt hattfoder. Jag berättade för Jakob att han är min stilikon och den som fick mig att bära hatt. Han sken upp och meddelade övriga bandet "Hörde ni killar? Stilikon. I framtiden vill jag att ni bemöter mig med en helt annan respekt." Kicken gick mer handgripligt tillväga och provade hatten.

Det var segt imorse och fick dessutom byta buss pga problem med den gamla men hade ett väldigt effektivt flöde på jobbet. Är dock trött som en sarkofag så nu ska det bli skönt att sova.

Nationaldag

Nationaldag idag. Jag har inte firat så mycket men jag och min pappa tog en promenad till ett närbeläget fågeltorn plus att mina katter fick färska räkor som blivit över sedan jag gjorde fiskmat. Det var otroligt skönt i detta fina väder att komma ut i naturen. Fågelsjön svärmade av flick- och trollsländor. Vi tittade ut över den och såg hela sjön-det var så vackert och vattnet var så klart att jag kunde se fiskarna-såg bland annat vad jag tror var en gädda och supersöta små fågelungar samt en sävsparv.. Det var härligt-jag blir alltid lycklig i närheten av vatten. Svenska insjöar är överskattade.

Dagens klipp blir min favoritversion av Nationalsången-med Sabaton.