Skälet till att jag började blogga var att jag älskar att skriva och för att jag ville lite tillbaka till den fantastiska bloggvärlden, (ni förstår, kära omyndiga läsare, att förra milenniet hette det inte blogg utan dagbok på nätet och det inte ens något man pratade om att man gjorde).
De två ovan nämnda orsakerna kvarstår, men det har tillkommit en sak, mina fantastiska läsare. Några av dem har tillkommit, andra dyker upp då och då. Det roliga är att jag kan se två grupper som utkristallerar sig bland bloggare som läser min blogg, och det är manliga hårdrocksbloggare och kvinnor som bloggar om hälsa, andlighet och personlig utveckling i olika former. Känns lite fint att min blogg kan vara en mötesplats för två så olika grupper. Och det stämmer ganska bra in på vad jag brukar blogga om. Det är en kul tanke att tänka sig en middag med de båda =)
Jag hoppas att alla mina härliga läsare fortsätter att läsa och kommentera, oavsett vem du är. När du ändå är här, speciellt om du är här för första gången, presentera dig gärna. Vem är du?
Om mig
- CrimsonAnna
- Stolt laktoovo-vegetarian, fantasy-nörd och högkänslig hårdrockare. Högaktar Legend of Zelda och tror att fin- och fulkultur är en myt, det finns bara kultur.
torsdag, maj 09, 2013
onsdag, maj 08, 2013
Sommarvärme och kärlek...
...kan göra en förälskad hårdrockare lite dagvill. Det är faktiskt imorgon (9/5) som jag och Goron firar tre månader, men kärleken är densamma och det är det viktigaste =)
Imorgon, kära läsare, ska jag blogga om...er =)
Imorgon, kära läsare, ska jag blogga om...er =)
Tre månader med Goron
Det är helt otroligt men idag är det faktiskt tre månader sedan jag och Goron träffades första gången. Känns otroligt att människa kan gå från främling till förhållande och en viktig del av mitt liv på så kort tid. Tänkte lite extra på det igår, när värmen kom till Sverige. När vi träffades var det kallt och snöigt. Igår såg Goron mig i t-shirt för första gången och kommenterade att det var fint men ovant. Jag svarade att det är inte så konstigt eftersom vi träffades under den kallaste våren i mannaminne (där har ni inledningen på boken om oss ;) ).
Jag tror ju inte riktigt på ödet, men det känns lite som att han är belöning för de långa år där jag har kämpat och slitit ensam. Han ger mig små pauser från det Drottningen av kammebornia kallar "måndagsvärlden" och vad vi än gör så har vi väldigt roligt =)
Som video har jag valt låten "I'm a believer" från filmen Shrek bildsatt med scener från spelserien som går som en röd tråd i vår relation-Legend of Zelda.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)