On the road again

Har dragit till de värmländska skogarna i sällskap med Do och Lady Glatem för att njuta av livet. Jag återkommer:)

Innan rese-boande.

Jag har en sak gemensamt med farbror Melker-nämligen en liten lustig idé. När jag ska ut och resa får jag akut "nesting syndrome". Aldrig får jag så många bra inredningsidéer och städ- och fixlust som innan jag ska ut och resa. Jag får nästan hindra mig själv från att byta gardiner en timme innan jag åker. Jag vet inte riktigt varför egentligen.

Har du någon rolig innan-resan ritual?

Morgonkaos eller varför katter är bra

När man bor i ensamt majestät så är det ju lätt att fastna i sina egna cirklar och bli lite lätt rigid. Då är det skönt att ha katter som busar runt och skapar lite kaos som får energin att röra på sig. Som imorse när de morgonystra husdemonerna jagade varandra och Ozzy rev ner en hög grejer som låg och skräpade på mitt armstöd på soffan. Jag blev så paff och trött att jag inte fick fram ett ljud utan bara satt och andades djupt.

 När jag sansat mig är det ju uppenbart. Ozzy försökte bara hjälpa mig genom lite kravallstädning;)

Sommarens kval

Katta kvack har skrivit ett inlägg som tål att upprepas, om alla oss som inte tycker att det är livet på en pinne att ha picknick eller bada VARJE DAG. Det är det som gör att jag inte känner mig hemma i sommaren, den här pressen att sola, bada och vara konstant glad. Jag är inte jätteförtjust i något av det. Framförallt är ju det härliga med sommaren att saker och ting är enkelt-du behöver inte ta på fyra lager kläder för att gå ut och du kan strö lite fetaost på blandade färska grönsaker och kalla det middag:) Min plan är att denna sommar ska bli just avspänd. Det finns tid till både filmkvällar och picknick:)

Kikar in i kammebornia

Har hittat en ny blogg att läsa, och jag är också hedrad att ha henne som läsare. Queen of Kammebornia heter bloggen, och den är underbar. Vi har något gemensamt, drottningen och jag, och det är tanken att skapa ett eget rike i vårt hem. Vackrast av allt är känslan av acceptans. Alla känslor får finnas där. Det är en skön känsla.

Hon tar sig också tid, mitt i sin egen sorg, att gå in här och skriva stöttande kommentarer på mina inlägg.

I'm just another heart in need of rescue

Det har hänt igen. Min längtan efter en par-relation har övergått till vänskap...ännu en gång. Det finns ingen vrede och inget fulspel mellan oss. Självklart sörjer jag mina drömmar och vad som kunde ha blivit, men jag är tacksam för att jag har lärt känna honom. Han har på två sätt gjort mig både öppnare och mer kräsen. Öppnare vad gäller utseende och mer kräsen vad gäller personlighet. Tror att det kan födas något fint ur detta iallafall. Jag har en känsla av förändring i kroppen och den är god. Jag tänker dessutom inte skämmas för att jag längtar efter en par-relation.

Musiken idag blir en sliten men skön klassiker-Whitesnake "Here I go again"