Living after midnight...

...är inte bara en Judas Priest-låt, utan också anledningen till att det att jag var ganska trött i slutet av veckan. Två dagar med roligheter och en dag med kvällsjobb+ arbete i helgen. Jag kommer att förskona er från jobbet och fokusera på roligheterna, det är de som gör livet värt att leva, eller ur.

• Tisdag-Dimmu Borgir på Klubben, flyttat från Arenan (gjorde mig ingenting, jag gillar Klubben bättre). Var där i sällskap med Sober och hans vänner. Det var grymt att få se Sober i sitt rätta element (han är i grund en black metal-kille och jag är en power-tjej) och grymt att ha en veteran med sig på sin första bm-spelning. Jag gillade första förbandet Sagh (ganska skön, rakt på metal), medan andra bandet Enslaved var rena sömnpillret. Säkert okej att softa til hemma, men kick inför Dimmu-nejtack. Men huvudbandet levererade. Jag gillar musik som bygger stämning och det gör det. Är ju rätt grön men det behövs inte så mycket kunskap-bara att låta sig ryckas med. Det blir dock lite kombination mellan det mörka i musiken och scenkläderna och norskan i mellansnacket (uttrycket "skikkelig headbanging" ska jag bära med mig till evigheten). Fick sällskap med Tatueringsmoder och vår vän Bladspenat på vägen hem. Trevligt-speciellt eftersom hon kommer att flytta till Holland ett par månader. Det var kul.
• Onsdag-bio med mannen från i lördags Vi såg "Inception"-en grymt bra film. Bra skådisar (Speciellt Joseph Gordon-Levitt och Ken Watanabe) och den lyckas bära sitt intressanta tema genom hela filmen. Ronny Svensson kan man lita på. Dock, det är första gången jag har så här svårt att hålla tyst i en bio-salong. Vi pladdrade tills förtexterna började rulla, och höll hand under större delen av filmen. Lite tidigt att säga något men det känns bra.