Jobbat hårt

Nya jobbet idag och morgonpass vilket innebar att klockan ringde redan 4:40. Kanske lika bra eftersom jag drömt obehagliga drömmar kompletta med människor som blir överkörda av tåget, sprutande blod (ganska logiskt) och vanställda barn. Tänker inte ens försöka tolka den drömmen till något annat än att jag hade en lustig blandning av intryck i huvudet.

Klarade jobbet hyggligt idag men tufft var det. Kan ju inte alla rutiner ännu och det var fullt ös. Känner ju inte brukaren heller och att läta känna en ny människa går inte på en pisskvart. Tror en stor del kommer lösa sig när jag hittar in i assistent-rollen här för den är mycket annorlunda än mitt "gamla" jobb

På vardagsfrustrerad nivå-min ljuständare är död:( Hoppas den vaknar till. Är den slut så borde den få guldklocka-den ahr slitit nästan dagligen i två år.

Hurra för min lilla låda

Idag fyller Ekolådan fem år. Jag hurrar och skålar-inte i vin-men i ekologiskt äppelte. Är mycket glad att ni finns och må ni leverera länge till.

För er som udnrar vad som är så bra med ekolådan så är det att man får ekologisk rukt och grönt hem, den är lika fräsch som vanliga grönsaker och den smakar mer. Dessutom tvingas man variera sig och det kan ju aldrig vara fel.

Ett hårdrockshjärtas svåra val

AC/DC eller Judas Priest, Megadeth och Testament? Det är frågan. Båda kommer i februari och faller inom ramen för mitt projekt att se de gamla kanonerna innan de trillar av pin.
Fy farao för att vara född i tvillingarnas tecken i dessa lägen

Vem är det?

Det var nära att jag slog kommentarsrekord igår när mitt och Mr. Crimsons förhållande blev officiellt. Många var nyfikna på att veta mer och lite ska ni få veta. Han och jag träffades via nätet och har dejtade sedan i juni. Det var kemi från början men vi är lite brända båda två så det har tagit fram till nu innan vi bestämt oss för att satsa på detta.

Han är 29 år, bor i Södertälje och som halva stan jobbar han på Scania. För er som undrat men inte vågat ställa frågan, jajemensan han är hårdrockare, har hår ner till midjan och gillar power-metal. Förutom god smak så är han väldigt snäll och omtänksam. Han pysslade om mig när jag hade den sämsta dagen i mannaminne. Dessutom är han en mästare i att skriva söta sms.
Hoppas jag stillat er nyfikenhet;)

Hårdrockshjärtat...

...klappar numera inte bara för bra musik och ekologi, utan nu finns det en Mr. Crimson i bilden också. Han fick välja veckans måndags-metal och det blev "Walking in the air" med Nightwish

That's the art of live!

Gårdagen gick helt och fullt i Sabatons tecken och påbörjades på Sound Pollution i Gamla Stan där kön ringlade utanför dörren redan när jag kom (vilket troligen beror på att lokalen är liten och de släppte bara in några få i taget). Hade dock gått om tid så jag hann prata lite med lite skönt folk i kön. Studerade folk och massor av s.k "vanligt folk" stirrade på kön men ingen vågade gå fram och frågade vad som var på G. Till slut blev det min tur. Hade tänkt köpa "Metalizer" (enda skivan jag inte har) men den var slut så det fick bli en singel istället. Bandet visade sig vara ett gäng goa och rara dalmasar som inte glömt var de kommer ifrån. Nämnde för Joakim Brodén, sångaren, att de är det band jag har högst respekt för som live-band. Är extra glad att jag sa det eftersom det visade vara hans 28-årsdag:) Vill också lyfta på hatten för Sound Pollution för ett snyggt arrangemang.

Hade några timmar mellan gig och signering så det blev hem och äta en tallrik gröt och gosa med katterna. Hamnade långt fram i kön och lyckades få en bra plats. Hann handla en snygg girlie med. Köper inte raka t-shirts längre för jag använder dem inte men här hade jag två snygga att välja på-en med silvertryck och en med "klassisk" logga och ryggtrycket-"The art of metal". Jag är tjejen som vill ha mycket tryck för pengarna så jag gick på den med ryggtryck. Hann dessutom skaka tass med CC vars blogg jag gärna läser innan allt började. Höll på att bli bortgift med en kille som kände två tjejer jag pratade med i kön-men jag är fortfarande unbent, unbowed, unbroken!

Förbandet, H.E.A.T, var okej men inte min påse riktigt. Ska inte gå för hårt åt sångaren som hade problem med pumpen enligt egen utsago, men han kändes som den minst karismatiske i bandet. Dessutom kändes deras sköna men lättviktiga musik inte riktigt som rätt uppvärmning inför Sabaton, the swedish warmachine. Men onjutbart var det inte. Kommer inte gå och köpa en skiva, kommer nog inte betala för att se dem men om de dyker på t.ex. en kryssning kan jag tänka mig att gå och kika.

Huvudbandet var verkligen ingen besviken-de dundrade igång med "Ghost divison" (jag gissade rätt-har blivit ganska bra på att gissa inledningslåt) och körde vidare med mäktiga "The art of war". Publiken var fantastisk och jag har aldrig sett en sångare se så genuint lycklig ut på en scen. Hela spelningen var en brutal svettig njutning-och jag hörde på mig själv när jag jag sjöng med i "Primo Victoria" att jag var i extas.

Sabaton är fortfarande bandet jag har högst respekt för som live-band och efter gårdagen seglade de upp jämsides med Hammerfall. Har dessutom en ny favoritsångare. Vad är det med mig och dala-födda sångare som heter Joakim?;)


Sabaton-"Cliffs of Galipoli"

*Rubriken hittade jag på en Sabaton t-shirt. Tycker den passar bra