Tankar kring ett uppbrott

Ny vecka och då känns det som en bra dag att blogga efter offentliggörandet av uppbrottet. Gitto skriver om sina fyra år av tvåsamhet idag. Det låter som hennes förhållande påminner ganska mycket om det jag och Ravenlord hade-jag hoppas dock att det slutar lyckligt för dessa två. Hon beskriver också något jag sörjer mycket med att vårt förhållande tar slut-den trygga vardagskärleken, känslan av att ha en egen liten värld sinsemellan, interna skämt, nästan ett eget litet språk. Allt det där slits sönder när det tar slut och det tar tid att bygga upp. Det saknar jag.

Har också märkt att jag får nyorientera mig lite. Har märkt när jag tänker på saker och människor jag stött på under tiden vi var ihop att jag får påminna "Ja just det, vi är inte tillsammans längre".

Annars börjar livet långsamt gå vidare-undviker dock vissa hemsidor och låtar som påminner mig för mycket om Ravenlord. Min plan för sommaren är att ha roligt och ta hand om mig själv. Tillåt mig att må bra när jag behöver det och gråta när jag behöver det. Min filosofi är att "Hitta en karl-få ett kul liv" händer aldrig (även om jag hade roligt med Ravenlord) men motsatsen händer hela tiden.