Snökaosets limbo

Jag hade många olycksbröder och -systrar imorse. Jag blev insnöad när SL tog det historiska beslutet att ställa in all busstrafik i länet. Jag blev flera timmar sen till jobbet (min kollega som täckte upp för mig är en ängel, och jag har lovat att ställa upp för henne när hon behöver det). De jag talade med via nätet medan jag satt och bevakade SL:s hemsida (bitvis underhållande när hela länets busstrafik var utslagen utom i Åkersberga) tyckte att jag skulle passa på att njuta, men jag kunde inte känna så. För mig blev det bara en cocktail av dåligt samvete och ovisshet, båda är något av det värsta jag vet. Kände mig dessutom lite snuvad på avslutningen på min arbetsvecka. Hoppas att jag har kunnat skaka av mig det med en natts sömn och att snöstormen tar det med sig när den drar vidare.

Min ofrivilliga hemma-morgon har dock givit mig nya idéer till lägenheten. Jag har börjat mitt köksfixande igen och idag rev jag ner kakeldekoren (har planerat att göra det i några dagar nu och dessutom började den bli sliten) Chansen är nog att jag sätter upp ny i någon form, det blev lite tomt med det rent vita kaklet. Kommer att berätta mer om mina inredningsidéer i framtiden.

Jag har inte glömt det positiva offentliggörandet-det kommer mina kära läsare.

Gary Moore är död

"Nothing on earth stays forever.." som Hammerfall sjunger i titelspåret på "Glory to the brave" men det känns som om det har varit väl många minnesinlägg i hårdrocksbloggarna det senaste året. Idag kommer fler att skrivas, eftersom Gary Moore avlidit i sömnen på sin semester i Spanien. Det känns trist att höra. Många andra kommer att skriva betydligt bättre biografier än jag skulle lyckas med om jag försökte. Jag tänker därför fokusera på vad Gary har betytt för mig. Det råkar vara så att han skrev "Over the hills and far away" -låten som fick mig att gå över till hårdrocken. Han var en av de akter som jag var allra mest besviken över att ha missat på Sweden Rock förra året, Tråkigt att jag inte fick chansen att se honom live.

Det är svårt att välja vilken låt men jag tänker välja en låt, som förutom att vara vacker som melodi har en av de vackraste låttitlar som finns "Blood of emeralds". Vila i frid, Gary, och tack!

Crashcourse in Uriah Heep

Har haft en lite rörig vecka, trött på morgnarna, lyckades halka två gånger på fredagen och har dessutom haft funderingar kring mina vänskapsrelationer. Ur dessa funderingar och markeringar tror jag att det kommer att komma mycket gott.

Efter en vecka som denna så förstår ni ju att jag behövde koppla av och ladda batterierna. Som en skänk från ovan så bjöd Do Glatem in mig på ett Uriah Heep-maraton. Lady Glatem var på resa så han passade på. Jag kan ingenting om Uriah Heep men de två andra deltagarna var stora fans och lärde mig allt de kunde. Det är definitivt ett band jag kan uppskatta så jag bjuder här på två favoriter. Det var också underbart att bli bortbjuden och bara sitta och ta en öl och prata-all heder åt stora välplanerade fester men det viktigaste är ju att bjuda in med hjärtat först. Det lyckas Do Glatem (och naturligtvis Lady Glatem också) med. Jag skickade ett sms och tackade för en kväll jag behövde.