Har nu lyssnat på Sonata Arcticas "Stones grow her name". En intressant skiva-den är både lätttillgänglig och tar tid att komma in i. Symfoni-orkestern från "The days of grays" har fått semester men det blir inte mindre pampigt eller kreativt för det. Jag trodde aldrig att jag skulle höra mig själv säga detta men banjo på en metal-skiva är riktigt bra.
Mitt favoritspår på skivan är balladen "Alone in heaven". Det är en låt för de där dagarna när Tony Kakkos röst är en av de få saker som tar sig igenom ringmuren jag har byggt runt hjärtat.
Om mig
- CrimsonAnna
- Stolt laktoovo-vegetarian, fantasy-nörd och högkänslig hårdrockare. Högaktar Legend of Zelda och tror att fin- och fulkultur är en myt, det finns bara kultur.
5 kommentarer:
Hoppas din ringmur kan rasa så att solen kan lysa in tillsammans med hans röst :) Men det måste ta den tid det tar, så är det ju. Stora kramar till dig!
Queen: Du talar mycket klokt-och var inte rädd. Solen (och Tonys röst) letar sig in i sprickorna.
Bra :)
...banjo?!?!?
@Chief rebel Angel: Banjo-och det funkar. Tony Kakko är ett geni.
Skicka en kommentar