Talk to strangers-om det bästa mellansnacket

Kul med inputen om bästa mellansnacken igår-och extra kul att jag faktiskt har sett de flesta ni har föreslagit. Listor om bästa låtar, album, omslag, sångare och gitarrister m.fl. har jag sett, men aldrig hört diskussionen om mellansnack. Lite märkligt, eftersom mellansnacket är en sådan central del av en konsert-det är ju faktiskt en av de delarna som gör ett gig till lite mer än att bara höra musiken. Har faktiskt en bekant (Alvfurstens bror btw) som inte gillar Judas Priest live just för att de har så minimalt mellansnack.
Hur ska då ett bra mellansnack vara? Jag gillar nog allra mest när jag får veta lite mer om hur låtarna skrevs och vad de handlar om. Sedan gillar jag en blandning av humor och allvar. Lyckas sedan mellansnackaren (som ju i 9 av 10 fall är sångaren men hos t.es. Nightwish är det ju Marco Hietala som axlar manteln) att involvera staden man befinner sig i så är det ju grädde på moset.
Med detta sagt tar vi itu med era förslag:

Grimgoth hugger till med tre legender-Bruce Dickinson, Dee Snider och Dio. De två sistnämnda har jag aldrig fått höra, men Bruce på Ullevi var en ren njutning för sinnena. Det märks att han är britt-med uttalande som att Sverige var speciellt då det var ett av de första länder som de fick spela på arenor i, och man har ju alltid ett speciellt förhållande till den man miste oskulden till, hans kommentar att hans förnamn låter som ett exotiskt djurs parningsläte (komplett med illustration) och slutligen hans alternativa titel på "Rhyme of the ancient mariner"-"What not to do if a bird shits on your head"

Wånkan instämmer med Grimgoth och lägger till Joakim Brodén (Sabaton) för att han alltid är så härligt genuint glad och ödmjuk inför publiken. Här tipsar jag om att gå in på Spotify och lyssna på "World war live-battle of the Baltic sea"  och lyssna. Kan som kuriosa nämna att både jag och Wånkan var på den kryssningen. Hon nämner också att hon hoppas att han kan behålla detta i de större sammanhangen. Jag hoppas och tror att vi har Bruce Dickinsons arvtagare framför oss.

MrMasa håller powermetalfanan högt och nämner Tobias Sammet. Har faktiskt aldrig sett någon av Herr Sammets band/projekt, men om han är hälften så rolig som han är i intervjuer så är hans mellansnack nog en höjdare. Masa nämner också Joacim Cans på "One Crimson Night" "Nu är ni ungefär lika högljudda som danskarna..." Han hade nämligen med en decibelmätare på scenen och mätte publikens vrål. Det är ju också en variant, att ta med något så att man kan leka med publiken.

Det blev ett långt inlägg detta-och jag utlovade att nämna min favorit bland mellansnackare. Min favorit är inte någon av ovan nämnda utan det får bli Sonata Arcticas Tony Kakko. Framförallt för den enda gången då jag har sett dem, och han på ett otroligt fint sätt fick mig att känna mig mindre ensam, samt gav en av de bästa definitioner av att växa upp som jag har hört-att det är när vad som är världens ände förändras. Dessutom vet jag få rockers som kan bjuda på sig själv som han.

I nästa inlägg kommer jag att kommentera Sabatons kommande albumsläpp