Let there be rock

Nu har jag gjort det. Jag har förlorat min AC/DC-oskuld. Stort. Jag och Ravenlord på Stadion. Det var en grym konsert även om det grumlades lite av att scenen var knepigt byggd. Catwalken som gick ut var högre än själva scenen och resultatet blev att när vi stod framför catwalken såg vi inte att det stod ett band på scenen överhuvudtaget. Vi flyttade oss så vi iaf såg något. Jag var inte imponerad av förbandet hardcore superstar-det är inte min kopp te alls. Men för sjutton-vilket förband som helst hade haft svårt att charma in sig hos mig. Jag gillade huvudbandet-AC/DC får man vad man betalar för. Det är kul att kunna säga att jag hört de flesta klassiker live-även om jag saknade "It's a long way to the top (if you wanna rock n roll).

Tog inga bilder på konserten utan fokuserade istället på att njuta av upplevelsen. Vill ni se schyssta bilder kan ni kolla in följande inlägg i Metal!
Jag håller med Aftonbladet-AC/DC är hårdrockens motsvarighet till "Grevinnan och betjänten". Och sannerligen, att se min lugna, tysta Ravenlord hoppa upp och ner och föra liv var nästan värt biljettpriset det. Tack för det Angus & co!
Good luck-Thunderstruck!