Sweden Rock dag 3-stage running

Tredje dagen-dagen som jag sett fram emot eftersom en av mina favoritakter på festivalen skulle spela. Vi kommer till det. Jag hakade på tältkamraterna som skulle se första bandet den dagen-Duff McCagans Loaded. Jag smsade min vän som är stort Guns'n' Roses-fan att jag skulle se dem och fick svaret "Damn you!" men med tillägget att hon hoppade att jag hade det det riktigt kul. Jag lät dock bli att smsa att Jakob Samuel stod i publiken (hon gillar The Poodles också) för då hade jag fått lära mig finska svordomar ;) Duff var iaf kul att se och en perfekt start på dagen. Jag hängde med på Buckcherry också-amerikansk rock igen. Godkänt men inte riktigt min melodi. Steele förklarade glatt att Buckcherrys sångare var hans stilförebild tatueringsmässigt (tänk bodysuit för er som kan tatueringsspråk.  För er som inte kan det, tänk en skjorta av tatueringar)

Från Steeles stilikon (ja, jag har göteborgsblod i ådrorna) till en av mina-vi drog vidare till Joan Jett. Jag håller Ronny Svensson som var helt till sig i hawaii-skjortan över att ha träffat henne-hon är så cool. Som bonus spelade hon mina tre favoriter som avslutning-"I love Rock 'n' Roll", "Crimson and clover" och "I hate myself for loving you".

Hade tänkt gå och titta på Queensrüche men jag var bedrövligt trött så jag hängde med tillbaka till hotellet. Kollade större delen av Moonspell men sedan hängde jag med Alvfursteparet och kollade delar av Accept. Blev medbjuden till deras stuga där vi åt pastasallad. All heder åt mina tältkamrater men att hänga med dem var fantastisk medicin . Nya människor är härligt men ibland är det så skönt att vara med människor som man har en historia med-och mitt kära Alvfurstepar är väldigt avspända och vi spelar på samma våglängd. Skrattade mycket och gott:)

Att packa ihop och ge sig iväg med en liten kompis (min beskrivning av små barn) kan ta lite tid men det lilla som vi hann se av Saxon var grymt. Jag har nu blivit såld på bandet och noterade av Joacim Cans har lånat en hel del av sitt scenspråk från Biff-otroligt cool. Gjorde en annan cool bekantskap i Frantic Amber-growlande tjejband som förtjänar att kollas upp.

Sista bandet för kvällen-Judas Priest. Jag gillar deras musik och hade sett fram emot deras framträdande men jag måste tyvärr konstatera att det var ganska energilöst från scenen. Jag såg iaf majoriteten innan jag gick hem-lite tråkigt att jag missade när Herr Halford körde in på sin hd men jag pressar aldrig mig själv inom metal-jag var nöjd på Priest och tror att de gör klokt i att lägga/trappa ner (den som lever får se).