Det har varit två tuffa dagar. Pms gör ofta att min syn på saker har gått i svart. Har varit nedstämd och lättstött. Skönt nog har jag orkat/vågat vara ärlig mot Goron med hur jag känner och han har varit ett fint stöd. Han är en av de människor som jag orkar med just nu, i övrigt är jag inte så social. Känner att allt som är nu, med gnäll om att våren inte kommer tillräckligt fort, negativa energier som slungas mot människor med avvikande åsikter på nätet, alla utrop om att "man" blir glad av färg med undertonen att svart är fegt/tråkigt, allt detta blir lite för mycket att orka med för ett vårtrött hårdrockshjärta.
Har jag då någon lösning på detta? Jadå, min plan är att ta det lugnt och vara snäll och tydlig med mig själv. Våga ta det lugnt också-jag måste inte vara effektiv jämnt, men göra saker som leder till bra grejer i längden. Sedan blir jag ofta gnällig och nojjig av pmsen. Har ni bra tips, förutom p-piller och att föda barn?
Mina två svarta dagar har dock haft en fördel, jag blir lite "Nä, nu j*vlar..." med saker. Idag tog jag bort en bekant som vän på fb. Har stört mig på hens poster ett tag nu då de enligt min mening är ute i grumliga vatten vad gäller rasism. Det begås många illdåd i islams namn men jag tror inte att hån och förtal av muslimer är en lösning. Idag skrev hen ett inlägg där hon definitivt gick över gränsen "Vissa raser av människor kan f*n inte hantera djur"-jag var inte den enda som reagerade. Fick inget svar när jag i vänlig ton skrev att det kunde vara bra att hen klargör var hen står. Hen verkade ha gjort så att jag inte kunde se vad hen skrivit på sin tidslinje kändes det som att allt var sagt och gjort. Lite tråkigt, när vi träffades så tyckte jag att hen hade potential, men människor som uttrycker sig så blir jag nog mest ledsen i själen av i längden.
Så lite kräftgång i the quest men ibland behöver man stanna till och fundera innan man drar vidare.
Om mig
- CrimsonAnna
- Stolt laktoovo-vegetarian, fantasy-nörd och högkänslig hårdrockare. Högaktar Legend of Zelda och tror att fin- och fulkultur är en myt, det finns bara kultur.
5 kommentarer:
Alltså..Nuförtiden tack vare internet är det så knepigt för massvis med folk verkar trevliga men sen inser man tack vare deras facebookposter samt kommentarer att de inte har en enda vettig åsikt i hjärnan..:<
@Lesthi-Iofs kan det där dyka upp i verkligheten också men nu blev det så tydligt. Är besviken att hon inte tog debatten.
Tror att det är naturligt att den där kräftgången dyker upp då och då, och att den löses på precis det sätt som du gör - genom att ta det lite varsamt och ge sig själv andrum.
Fnissar lite när jag läser vad du skriver om människor som gnäller över vädret. Kan bara hålla med. Kämpar med att behålla lugnet när jag möter dem, tänker att de ska bemötas precis så som jag numera bemöter vädret - som något att acceptera. Därmed inte sagt att jag inte försöker omvända en och annan... Tyvärr känner jag ibland att jag har farligt nära att tänka att människor f-n borde jobba lite med sig själva när hela lyckan står och faller med solig dag. Men vem är jag att döma?
PMS. Nä. Hormoner är hormoner. Jag brukar försöka tala mig själv tillrätta, påminna mig om varför jag känner som jag gör och att det går över, men i just de stunderna är jag inte riktigt mottaglig... Det gäller kanske samma sak där. Varsamhet och lugn.
Ha en skön helg!
@Linn-Som du säger, ibland går det bakåt. Så är det. Både väderkverulanter och hormoner är sådant man får leva med.
@Linn-Som du säger, ibland går det bakåt. Så är det. Både väderkverulanter och hormoner är sådant man får leva med.
Skicka en kommentar